Om 17 minuter så kommer det ringa på min dörr. Där kommer en försäljare stå med ett leende och tro att han ska lura ytterligare ett par puckon.
Ni som har läst mig länge vet att jag är duktig på att kritisera maken här i bloggen. Den blir så mycket roligare då. Han är ju förvisso en skitchef, men han har en talang som är överlägsen alla jag har träffat; han är en jävel på att sälja. Och jag skojar inte.
När jag kom hem så sa jag att jag nog skiter i att öppna dörren. (De lämnade ju inget telefonnummer så jag kunde inte avboka.)
"Du, jag tar hand om säljaren. Det ska bli mig ett sant nöje."
Och jag vet därmed att den stackars säljaren kommer lämna vårt hem fullständigt mosad.
Jag kan bara hoppas att det är en brud och att hon ser jävligt bra ut. För det är den enda chansen att maken möjligen kommer av sig lite.
måndag 18 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Rapport, rapport .... nuuuuu! *Hoppas jämfota*
Jämfotahoppande alltså. ;-)
ooooo Väntar med spänning på den berättelsen :-)
Tacksam för referat! Gärna detaljerade och med kryddad vokabulär! *gnuggar händerna i förtjusning*
Jag frågar huuuur! Huuuuur kommer jag i kontakt med dig per mail??
Huuuuuur????
anders@trollen.se
Väntar med spänning på fortsättningen :o)
Maken kan väl passa på att sälja av lite älgtrasor och julbockar samtidigt?!
Jag gick inte heller på den där skiten. Dessutom lyckades han inte göra vår mattan ren. Det jobbiga var att han vägrade lämna vårt hus. Jag tror att den där super-duper-maskinen hade en miljon delar! Så tröttsamt! Vem orkar handskas med en sån apparat?
Åh, jag väntar på uppdateringen! Lyckades maken bra, så han får en tiopoängare eller ska han misslyckas och ligga på - 1? ;)
Åh :) Nu väntar jag med spänning. Det här kan jag inte missa.
Skicka en kommentar