tisdag 14 juni 2011

När man är en stöttande moder

Talibanen har bestämt sig för att hon nästa år ska vara med i Talang. Det där skitprogrammet som går/gick på 4:an. Ja ni vet.

I hennes värld så är det inte tu tal om att man inte kommer med. Har man bestämt sig, så är det en done deal liksom. Hon ska vara med...tror hon.

Och jag måste ändå säga att det är en bra inställning.

Så hon har beslutat sig för att sjunga och har övat i flera dagar. Väl medveten om att det är 1 år till nästa säsong börjar. Hon tvingar mig att leta på internet när intagningarna är och jag försöker förklara att det inte är aktuellt med några såna förrän i typ januari nästa år. "Okey, då hinner jag ju öva mer än dom andra..i 7 månader, och då kanske jag vinner!" Ehh, inga som helst problem med självförtroendet där direkt.

Ett litet problem bara: hon har ärvt min sångröst och den är ingen lek: blommorna vissnar när hon sätter igång. Det låter sjukt illa. På riktigt.

I think I´m in deep shit.

13 kommentarer:

Jenny Palm sa...

Känner igen det där EXAKT! Min stora satt ute på verandan och sjöng för ett tag sedan, då maken fräser: För helvete hon gör så huspriserna dumpas.

Anonym sa...

Bra inställning hon har, vår kära taliban! Med den kommer hon långt! Låt juryn göra gallringen, ditt jobb är att stötta och uppmuntra. (och stå ut...)
Lycka till, båda två!
//Lina

Sarah sa...

Håller med Lina !!

Monica sa...

det kommer hon fixa , hon har ju en linslus att brås på hihihi ;)

Anonym sa...

Ha ha ha.
Ett sånt HELVETE skapar min äldsta dotter också kring sig :-)

Anonym sa...

Jag minns verkligen hur det var att vara 7-8 och inte riktigt förstod det här med sina brister. =) Allt var möjligt. (tex spara ihop till en häst eller bli såpa-stjärna vilket var mycket hett på 90-talet) Tänk om man hade haft lite (med betoning på lite) mer av det idag. Förstår dock ditt dilemma... men har de inte en åldersgräns du kan skylla på?
/ christina

Anna sa...

Min 10-åring ska "ta" Nobelpris. Det är bara att uppmuntra :)
"Mamma, jag tar Nobelpriset när jag är ganska ung, så att ni kan vara med på festen". Jo man tackar lixom.

Cecilia N sa...

Eller investera i en sånglärare ...

Smultronblomman sa...

Låt henne försöka och om det inte går som det är tänkt så får man trösta. "Hellre lyssna till den sträng som brst än att aldrig spänna en båge" eller hur det nu var.

Chatrine sa...

Pust... värst är ju om de är riktigt tondöva är ju att de inte ens hör själva hur illa det låter. Jag har en söt 20åring här hemma som tror hon kan ge varenda soultjej en match och waylar så öronhåren kroknar.

Thereze sa...

Bra inställning tycker jag! Min 7-åring har ungefär samma självförtroende (fast hon har faktiskt hyfsad sångröst) men hon har kommit på att det är mycket roligare att skriva låtarna. Igår frågade hon mig hur själ stavas, alltså en sån man har i kroppen?! Tänker att det kan vara en bättre karriär eftersom det är låtskrivarna som tjänar dom stora stålarna :-). Låt henne ansöka. Bättre att hon har försökt än att hon går och grämer sig senare. Jag sökte själv till att spela Madicken och kom "bara" med bland de 5 bästa, men det var en jätterolig erfarenhet.

koala sa...

Know the feeling! Min dotter funderar just nu på om hon ska vara med i Talang eller i Melodifestivalen, hon kan inte riktigt bestämma sig ;) Hon har inte någon vidare sångröst så jag hoppas att fokus ligger på något annat snart...

(F-n vad jobbigt förresten när man läser andras kommentarer - Christina = 7-8 år på 90-talet! Fy vad orättvist ;)

Ellij8 sa...

Sånglektioner sånglektioner sånglektioner - that's the shit. Sen kommer hon i vilket fall sjunga bättre oavsett utgångsläge.