Det verkar som om jag måste förklara mig

Jag får en del kommentarer om att jag är dum mot maken och "hur står du ut".

Let me tell you.

Det här är i första hand en humorblogg, så gott som jag kan. Och för att få det roligt så har jag valt att fokusera lite extra på makens tillkortakommanden. När jag för ett par år sen stängde bloggen, så var det han som övertalade mig att börja blogga igen, trots att jag hänger ut honom rätt hårt.

Nu är det så att vi är två människor med ett sjujävla humör. Han är dessutom en något knepig människa att leva med. Typ jävligt svår.

Sen har vi ytterligare en faktor i det hela: vi jobbar i hop och har så gjort i 15 år.

Summa summarum är då att med dessa ingredienser så smäller det rätt bra mellan varven.

Det händer att maken ruttnar på vad jag skriver om honom men det var mitt villkor att fortsätta: aldrig lägga sig i. Sen har jag också märkt att jag får aldrig så många kommentarer som när jag frågar er om era respektives tillkortakommanden. Det visar sig naturligtvis att 99% av oss har exakt samma "problem". Det är ingen större skillnad män emellan.

Och som i alla äktenskap, eller i alla fall nästan alla, så är det åt helvete mellan varven. Just nu har jag ingen som helst lust att vara gift längre. Jag säger som jag har sagt i 15 år: han är mitt livs kärlek, men det i sig är ingen garanti för att vi kommer leva ihop resten av livet.

Så, nu vet ni vad som gäller i det här hushållet. Jag kände att eftersom jag har så många nya läsare så måste jag förklara mig.