Om man parkerar bilen på en av Stockholms större parkeringar, så KAN det vara idé att memorera var man ställer bilen. I början, i mitten eller i slutet. Annars tillbringar man 22 min med att gå runt, runt. Jävla idiot man är.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
Hörrnu stumpan! Bara för att jag åker ångbåt och förlustar mig några dagar så behöver du ju inte balla ur!
Ta nu det lilla lugna och virka något fint så ska du se att allting ordnar sig till det bästa.
Been there, done that, got the T-shirt! :-)
Hupp, du är värre än vad jag är. Fast, det är klart, Torp köpcenter i Uddevalla är inte så stort. Kanske är det så att jag är värre än vad du är då. Jag kan gå runt i 10 minuter o fundera på var jag ställde bilen innan jag började jobba. Jag menar, då är det rätt tomt på parkeringen och jag kan välja fritt....ändå hittar jag inte var jag ställt mig, när jag slutar på kvällen.
No koll, gummiboll.
Nämen hallå varför har ingen lett mig till din blogg förut?! Nå nu är jag här. Du är min nya idol.
Wettex: jamen ge fan i att åka bort!
Singel: vågar ju fan inte skriva att det där är min vardag...
Gunilla: DU är värre. Torps köpcenter...Då är det illa!
PGW: Jamen så varmt välkommen. Bättre sent än aldrig! Jag bockar, bugar och niger!
Okej Mona - det verkar ju inte bättre än att du behöver en ny GPS för att hitta din andra GPS (den i bilen alltså) - ha ha ha, tänk så kul man kan va' på andras bekostnad...
Usch..jag parkerade vid Skärholmen en gång. Kollade bokstaven E.
Gick till bokstaven E sedan.
Och bilen var borta!
Ringde Hjärtat och skrek "De jääävlarna har tagit Fransyskan"
Jag visste inte att det fanns parkeringshus i Sthlm med en massa jävla våningar med samma bokstav.
Välkommen i klubben! Slarvade bort bilen på parkeringen utanför OBS i Fittja (hette så för knappa 20 år sedan). Mannen skulle ner på byggavdelningen och jag, glad i hågen knatade ut i ösregn med en kundvagn full med - just det - pappkassar! Trodde mig ha järnkoll på var bilen fanns, typ. Men där fanns ingen vit SAAB 99:a. Rusade runt parkeringen i hällande regn till allmänt åtlöje för "alla andra " stod kvar under ett tak och väntade på lite bättre väderutsikter. Fick med skammens rodnad återvända till entrén och invänta mannen som dök upp efter en kvart eller nåt. Han flinade muntert och gick rakt till den plats bilen fanns. Jag som i paniken ögonblick trodde blivit stulen! Efter det kollar jag NOGA efter riktmärken att ta fasta på; bokstäver eller siffror som anger position på parkering utanför IKEA eller MAxi eller liknande fullspäckade parkeringsplatser. Och ändå tycker jag att jag har hyfsat lokalsinne!
Sus; haha, fast det värsta är att du egentligen inte skulle ha blivit förvånad OM den var snodd...
Smultron: Jag minns OBS i Fittja! Och jag hade också dött av skam av att återvända!
... gissa vad som hände med de nu plaskblöta pappkassarna, till brädde fyllda med varror.......?
Tips från teknik-coachen: En iPhone.
Du kan tanka ned apps som talar om hur du tar dig tillbaka till utgångspunkten. (ex bilen) Med Navigon får du även en bra GPS med uppdaterade kartor.
honey bunny , kolla din mail;)
....varför inte ha tillräcklig koll på var man faktiskt parkade??? Numera är det blått vagngarage som gäller. För icke invigda; kundvagnarna har olika färg på handtagen. För att få tillbaka sin vagn-5:a måste vagnen återbördas till ett vagngarage av samma färg. Snål är man ju och då jag använder en sån ersättningsmanick och inte en riktig femma, vill jag ju ha tillbaka den. Det begränsar faktiskt sökområdet betydligt. Om man är en riktig looser har man varit tvungen att stå vid svart vagngarage. Hände en gång vid jul...Pinsamt för alla såg medlidsamt på mig. "Stackare, har du fått stå vid svart idag". Det är halvvägs hem, ungerär. Om man numera bor i en håla på ca 20K pers i tätorten. Fast vi har ju MAXI ändå, tur för oss!
Tack gode Gud för scanningkassar i plastigt textilliknande material! Då kan det få regna hur mycket det vill!
Jävligt skön blogg, kommer nog fan tillbaka. (shit jag skall också svära mer i min blogg, känner mig plötsligt inspirerad!)
22 minuter ? Prova två timmar med två barn i släptåg (en ettåring och en tvååring), då snackar man idiot....
Pappabloggen: varmt välkommen, och tack för komplimangen! Men du, håll dig ifrån svordomarna!
Varje gång jag går tillbaka till ett inlägg så blir jag så trött på mig själv: i skrivandets stund så känns det bra, men så där i efterhand så är det bara fult!
Lillabarn: TVÅ timmar?! Då hade jag skitit i alla påsar, packat in barnen i en taxi och bett maken fixa. TVÅ timmar! Herregud, jag som blev helt jävla tokig på 22 minuter. Och då utan den Australienska värmen...
Nu svor du ingen...=)
Skicka en kommentar