söndag 19 juli 2009

Att tappa bort sina gosedjur.

Bakgrund:

När talibanen är 2 månader får hon ett gosedjur; en kossa. Kossan är då större än vad hon är men kom att bli hennes allt. Den döptes till Joppe, och hon kan inte leva utan Joppe.

Eftersom hon har haft en sån stark relation till honom, så försökte vi tidigt att leta efter ytterligare en. En exakt likadan. Om utifall att vi skulle tappa bort Joppe.

Dessvärre hade företaget, Teddykompaniet i Båstad (där i stort sett alla Sveriges kramdjur av kvalitet kommer ifrån...) slutat producera just Joppe.

För drygt ett år sen får jag ett hett tips om att det ligger en Joppe ute på Tradera. En sprillans ny. Jag budar och tar hem auktionen. Jag skriver en stor lapp; "Hej, jag heter Tradera och undrar om jag kan få bo hos dig och Joppe." Sen arrangerar jag det så att det en dag ringer på dörren. Jag ser till att talibanen öppnar och där på trappan sitter Tradera med sin lapp.

Talibanen kunde vid det laget läsa, och blir fullkomligt överlycklig. Joppe, som i hennes värd är en kille, trots att det är en ko, har ÄNTLIGEN fått en storasyster.

För Joppe är, så här snart 6 år senare, en mager liten jäkel. Söndertvättad. Kraftig anorexivarning om jag uttrycker mig i klartext.

Tradera däremot, hon såg ut som Joppe gjorde i början: fluffig och übermjuk.

Så Joppe och Tradera har fått samsas om kärleken. Och för säkerhets skull så får de sällan lämna huset.

Utom idag. För de skulle absolut med på morfars 65-års firande på finrestaurangen. När vi ska åka hemifrån blir det lite stressigt. Jag säger att det är bäst att de är hemma. Hon tjafsar emot. Vi får plötsligt svinbråttom och alla tankar på gosedjur är borta.

När vi flera timmar senare är på väg hem så hörs plötsligt att avgrundsskri från baksätet:

"JOPPE....TRADERA!!!"

Vi säger att dom är hemma. Talibanen hävdar att de minsann följde med, men maken och jag vet med bestämdhet att de ej var med inne på restaurangen. Så vi kör hemåt i godan ro, övertygade om att talibanen svamlar.

Väl hemma letar vi igenom hela huset. 2 gånger. Jag tvingas upp på vinden, trots att jag säger att det är fullständigt, fysiskt omöjligt att de skulle vara där, men får till svar: "mamma, du vet ju att Tradera är magisk, hon kom ju till oss på trappan, så hon KAN komma upp på vinden!" Så det var bara att kravla sig upp.

Maken kastar sig i bilen och åker tillbaka till restaurangen. För det enda möjliga stället att ha tappat dem på, om de nu var med över huvud taget, var på parkeringen.

Jag letar vidare utan att veta att, under tiden ringer talibanen mormor och morfar, och får dem att ta sig till restaurangen. För de inser ju vilken jävla katastrof det är.

Hon ringer storasyster, som är långt ner i Sverige på semester: "mamma, ju fler jag ringer desto fler agenter har vi som letar!"

Sen stannar hon upp; "Mamma, du känner ju hon som äger kramdjursfabriken som Joppe kommer ifrån RING HENNE NU MAMMA! Om du säger till henne att det är en katastrof så kanske hon kan göra en ny Joppe, mamma du måste ringa NU!"

Jag försöker förklara att dom inte kan göra bara EN Joppe.

Då ringer mormor. Gosedjuren satt på en stol utanför restaurangen. Maken sladdar samtidigt in på två hjul och plockar upp dem.

Och först på vägen hem kommer han på att han druckt en halv flaska vin. Smart.

I morgon åker jag till nån hundaffär och köper hundhalsband. Med adresstags.

Vilken jävla cirkus.

14 kommentarer:

Charmhäck sa...

Huuuuii, lättad! Pulsen var i 190...skit att jag läser så långsamt!!!!

Charmhäck sa...

Jag vill minnas en svensk barnfilm, "hitta Joppe, död eller levande"

Skönt att HAN kom tillrätta!

Fredrik sa...

hahaha, rääädda Joppe, död eller levande!!!
Grymt bra tv-serie, och ett minst lika rafflande inlägg:)

LillaBarn sa...

Shit, vet precis what it is like. Min dotter har en ballerina groda som hon älskar mer än livet. Hon tappade den i parken, och tyvärr var det väl någon annan som tog hem den. Efter tre sömnlösa nätter och gråtande under dagarna (från både mamma och dotter) så hittade jag densamma i en leksaksaffär i USA. Vi köpte två av dessa grodor, de var inte så dyra men frakten kostade mer än årsinkomsten för en högavlönad. Men det var det värt. Och needless to say stannar dessa två hemma. Inga undantag, inte ens doktorsbesök eller andra hemskheter!!!

AM sa...

Puh.
Nu blev jag svettig.
Det FINNS ju inga fler Joppe eller Tradera. Vilken lättnad att dom återfanns.
Nu kan jag sova.

kattis sa...

Här hemma har vi ett lejon men alla försök att byta bort kära "Ea" mot kopian som vi oxå köpte för att kunna byta med har nekats av sonen. Ea är the one and only, hon har numera en stor familj med mamma, pappa och massa syskon men när det kommer till kritan är det bara Ea som kan trösta.

Suzie sa...

Vilken rysare....

Suzie sa...

Faan, Mona!! Klockan är 06.22 och inte ett enda inlägg från dig!!
Du har väl inte fått svininfluensa??

Dubbelörn sa...

Jag har extrakoppel så budar den direkt till dig. Eller så lägger jag den uppe vid vägen så du kan plocka upp den när du susar här förbi! ;)

Mimmi sa...

Låter som jag när jag åkte tillbaka till IKEA för att hämta ett gosedjur jag troligen tappat på parkeringen. Jag hade bråttom till babysimmet och körde som en tokdåre, allt för att lilla terroristen skulle få sin älskling. (den var köpt i USA och inte så lätt att få tag i)
Gosedjur är viktiga så även jag hade turen att hitta en till likadan på Tradera.

Charmhäck sa...

Fredrik: Just.....det var så den hette: RÄDDA Joppe, död eller levande.

Kristiina sa...

Det där med "desto fler agenter" var bara för roligt! :SD

ullisen sa...

adresstags! klokt. jag tar efter. härmas om det är okej? och vilken makalös historia!

ps. hade inte Fredrik hunnit före hade jag varit lika nostalgisk...

Peter Barlach sa...

Mycket vackert!