söndag 12 juli 2009

Min man och hans akvarium. Giv mig styrka.

För länge sen gjorde jag misstaget att ge maken två guldfiskar. För att han tjatade hål i huvudet på mig om att vi skulle ha husdjur.

Husdjur är håriga.

Jag vill inte ha håriga husdjur i mitt hem. Såvida maken inte går med på städerskor två dagar per vecka. Och det gör han inte.

Dessutom dör husdjur och då blir man så ledsen.

Så han fick två fiskar i en skål. På köksbänken. Bra så.

En dag råkade jag spola ner hans fiskar i toaletten. För att jag blev förbannad.

Alltså jätteförbannad.

Han förlät mig aldrig för det där, så när han började andas om akvarium så var jag rätt mör.

Och tror att vi ska köpa en liten historia.

Det blev ett på runt 200 liter.

Men det var inte hans fel. Nä, min bästa kompis tyckte att jag var en grym fru, så hon köpte Sveriges största guldfisk. Nån felavlad historia med hjärnan utanpå huvudet. Hon döpte den efter sig själv bara för att hon visste att jag inte skulle ha mage att spola ned fanskapet då. Dessutom hade det blivit stopp i toaletten.

Denna efterblivna guldfisk simmade runt som om hon hade en raket i röven. Och dunk, dunk in i glaset. I 1,5 år. Sen dog hon. Pang tjoff. Utan minsta påverkan från mig. Faktiskt.

Men vid det laget hade akvariumet förökat sig. Till en jävla massa fler fiskar.

Och det är ett himla hallå kring dessa. Ibland dör småfiskar. Inga konstigheter. Men i början blev jag förhörd vid varje dödsfall. Kan kanske bero på mitt track record.

Men det ska ojas varje gång. Och vara högtidiga begravningar. Förvisso i toaletten.

Och det ska köpas fina saker. Bästa maten. Bästa växterna.

Och jag hatar det där jävla akvariumet.

Akvariumet kleggade igen ofta, så varannan vecka tvingade maken mig att sitta och hålla en slangjävel som gick mellan akvariumet och toalettstolen. För att tömma vatten och sen fyllas på nytt från handfatet.

Och vi blev osams varje gång.

I julas fick jag nog och åkte och köpte en filtermaskin för flera tusen. En som passar ett 1000-liters akvarium.

Och mycket riktigt.

Idag är det första gången sedan annandag jul som det byts vatten.

Men nu har han en ny assistent.

Los Talibanos.

För jag sa upp mig i samma sekund som han öppnade julklappen.

Och jag sitter här och hör honom:

"Ajajaj, akta, akta, akta, håll slangen rakt!"

"Vänta, vänta, vänta, nu rinner det vatten på HELA golvet!"

"Nej, nej, nej, jag SA ju att du måste hålla ner den längre ned i hinken!"

Min man säger allting tre gånger. Alltid. För att han är störd. Eller från landet. Jag vet inte.

Sen hör jag:

"Du är världens bästa assistent."

Och snart ska nya grejer i.

För vi var i fiskaffären idag. Och för fridens skull så följde jag med in. Och han betedde sig som jag, när jag är på Tiffany's. Han var i extas. Nya växter, nya fiskar. Han undrar vad jag tycker/vill ha. Jag säger att alla fiskar suger utom saltvattenfiskar. Then we're talking liksom.

Men så pekar jag på grodorna och säger "dom". Efter många om och men så går han med på att köpa två stycken. Som, enligt fisksnubben, bara kan få vara i akvariumet ett par år. För sen blir de för stora och äter upp alla fiskar. Nämen Gud så tråkigt.

Sen går maken förbi ett ankare på 30 cm. Det blir pricken över i:et. Han stoppar ned ankaret i varukorgen och går till kassan.

Jag hasar efter och drar upp mobiltelefonen. För jag vill ta ett kort på kassadisplayen. För jag vill blogga om hur mycket dåren lägger ned på sitt bajsakvarium.

Men han håller för. För han vet vad som är i görningen.

Dock kan jag krasst konstatera att han lägger ned bra mycket mer stålingar på sina tv-apparater* och skitfiskar, än på sin underbara, oemotståndiga och vackra fru.

* jag råkade "hitta" en kartong i köket igår. En platt-tv med dvd till talibanen.

11 kommentarer:

Dubbelörn sa...

Men jag måste ju ändå medge att han är bra söt o omtänksam... :)

Nån som bryr sig om både barn o fiskar... o en s k fru.... måste ju bara ha hjärtat på rätta stället :).

Han är nog en pärla, trots tv-upphängningen *asg*.

Stor kram till er alla

Monica sa...

hahaha du nu behöver ni sememster hör jag!!
Va sägs om en biltripp gennom europa i hus bil???
det skulle va nått ;)

Jos sa...

Underbart!
Min man upprepar också allt tre gånger. Speciellt när han pratar med barnen. Jag får ont i öronen eftersom jag avskyr tjat. barnen stänger öronen och effekten uteblir.
Manligt, stört, eller provinsiellt? Min man är inte från landet, men väl från Malmö. Kan det vara förklaringen? Ingen fattar vad de med dialekt säger, så de upprepar ...

MonasUniversum sa...

Jos: (Hej!)"Provinsiellt", du är fanimej ett geni. Jag snor det direkt!!

Charmhäck sa...

Ja men jäklar vad kul du skriver. Satan i gatan vad jag har skrattat.

Spciellt stycket med grodorna.

"För sen blir de för stora och äter upp alla fiskar. Nämen Gud så tråkigt."

Du måste bli författare! Jag hade sträckläst dina böcker!

Carina M, cina sa...

Jävlar vad du e rolig Mona, inte just detta,(han kan vä få ha sina fiskra) kanske men jag fastande bla för detta att man har semester utan sin man,.. jävlar det är ingen semester förrän de också är lediga.....för vem, ska sköta hemmet???

Hon med fler veckor semster än sin man varje åR!!

Still alive
Carina

TEDDEN sa...

Ha ha ha. Fiskjävlar. Det känns lite 80-tal med akvarium. :-)))))

Ni är verkligen värsta djurfamiljen ju. Fåglar som piper, myror som bygger och så en Taliban (för de kan väl i mångt och mycket räknas till djurriket)
;-)))

Monet sa...

:-) från före detta akvarieinnehavare!

Pangbruden sa...

Va fan..du borde få mins 1,5 karat diamant efter det här..

LillaBarn sa...

Låt Talibanen mata fiskarna och se till att hon ger dom lite extra. Det gjorde min snälla unge hos farmor och farfar förra veckan. Hon slängde i en hel burk med fiskmat i fiskdammen (hon är en generös liten dam om det är nåt hon inte kan tänkas äta själv. Fiskmat faller i den kategorin), och fyra dagar senare flöt två av tre guldfiskar upp och ner... Åtminstone dog de lyckliga...

Hade jag sytt nåt åt Talibanen när hon var liten så hade det nog blivit nåt så avancerat som en näsduk, för jag har alltid hatat att sy tills nu på gamla dar. Hade en etta i syslöjd...

Anonym sa...

*ASG* Om det är ngon tröst kan jag säga att det finns de som är värre...

... som min man... som nyss investerat 10 000 för ett nytt akvarium till snobbfiskar (här duger inga guldfiskar och guppisar och tetror inte...)... och som bokat en grupp fiskar som ska hämtar 10 mil härifrån...

... och som i detta nu fyller sitt nya akvarium med STOR ömhet... sanden har han ägnat större delen av dagen till att koka... nu ska vattnet i och sen ska det stå och vänta att de FIIIINA fiskarna är leveransklara... firrar som kostar hiskeligt mycket mer än jag kunde tro...

SUCK!

PS. Jag gissar vi åker till samma STOOOORA akvarieaffär. Skillnaden är bara att medan ni bor rätt nära så har vi ett antal mil... och häromveckan åkte han TVÅ gånger samma dag!!!

/ÅSA