Jag får fanimej ett psykbryt.

Vi har problem med myror i det här huset.

Det har vi haft sen vi flyttade in för 7 år sen.

Så i mars-april varje år ringer jag Anticimex. Som kommer vid ett tillfälle, och sprutar ett gift som gör att jag inte får tvätta runt golvlisterna på ett par månader. Sen försvinner dom.

I år har vi haft ett helvete. Första myran sågs spankulerandes på diskbänken redan i februari.

Anticimex har varit här 3 gånger i år. Alltså never happend before.

Mr Anticimex, för det är samma gubbe varje gång, har berättat att myrdrottningen lever i 10 år. Vi har ju då bott här i 7 och med lite otur så flyttade hon in samtidigt som oss.

Vidare berättade han att en myrdrottning kläcker ca 50 000 ägg under en säsong.

...och att myror trivs bra inne i huset fram till midsommar, sen finns det tillräckligt med käk utomhus, så då flyttar dom.

Något är fel. Eller så har vi tre drottningjävlar. För dom flyttar inte. Dom har gonat in sig i vårt kök och jag är nu beredd att slita ut hela skiten bara för att jaga livet ur kärringjäveln. Eller vad man nu kan kalla en myrjävladrottning.

Nu tar jag en kopp kaffe.

Jag sitter och jobbar och sippar ur muggen.

I förbifarten noterar mitt vänstra öga, ja, jag är en multitask woman: ett öga i koppen, ett på dataskärmen. Nä, skojar bara.

Nåväl, i min kaffemugg ligger en myra och svalkar sig.

Och jag var m y c k e t nära att svälja den.

Alltså.

VAD ska jag göra för att bli av med skiten? Och alla råd jag har fått från bloggen har jag provat. Nada funkar. NADA.