När man har en jobbig fru

Klockan är 08.00 och himlen är klarblå här i finområdet. Det är långfredag. Lååång fredag.

Maken har längtat efter den här helgen. Förra påsken tillbringade vi 4 dagar i vår trädgård och gjorde en jätterensning. Då ska man veta att jag avsade mig trädgårdsarbete redan på första visningen. Maken ba': "Amen det e lugnt, den fixar jag vettu." (Amen eller hur att han gjorde.)

I alla fall. Det var då vi erfor multipla orgasmer då vi investerade i en sån däringa kvistslukare. En maskin som man stoppar in alla kvistar och grenar i. Herregud, maken var i sjunde himlen. Han är en maskinknarkare.

Så för några veckor sen så sa han: "tror du snön hinner försvinna till påsk?" Och såg ut som en förväntansfull unge, redo att öppna upp boden och ta fram husets maskinpark.

Nu ser jag ut över ägorna...ähum...de 1000 kvadratmetrarna, och noterar att det är mer snö än bar mark.

Maken ligger och sover och tror att han ska pilla sig i naveln dessa dagar.

Hustrun skall strax gå ned till källaren och leta fram makens smartaste inköp förra året. Maken i grannhuset tipsade om den och då var maken i det här huset tvungen att ha en likadan. Maskinen som man tvättar fönstren med. Den som gör att varje fönster tar 2 minuter. Apparaten som hustrun inte ens fick andas på förra året, "nej, jag gör det här".

Nu ska vi se om det är som med alla andra maskiner i hushållet: nyhetens behag. Eller om han vill göra ett stycke hustru lycklig med rena fönster. Istället för dom där rosorna som alla andra fruar tycks få.

Och har jag berättat att vi har extremt många fönster i det här kråkslottet?!

It's gonna be a fun day, hehe.