Hej! Har tillbringat en stor del av dagen till att läsa din blogg. Det var länge sen jag hade så roligt. Hit kommer jag absolut att komma igen. Sluta aldrig blogga är du snäll.
Nä, nu tycker jag att ni är taskiga! Han har en fantastiskt charmig scarf och sjunger samma sång för 647895 gången..kommer ihåg texten och orkar fortfarande LE!.. eller om det är gaser, gamla besväras ofta av det? Synd att han inte kunde ta en duett med Jan Malmsjö, härligt naturlig farbror! Verkar inget pompös!De får en att känna sig riktigt svenskt..(självmordsbenägen) allsångs sugen!
Hej Nina! (Du har varit saknad). När jag såg Stjärnorna på slottet så fick jag bekräftat att Sven-Bertil Taube är en otroligt trevlig och varm människa. MEN, jag är uppvuxen med pappsen sånger, älta, älta, älta, så det har alltid känts lite B att höra sonen. Det har varit, liksom; "amen, kan han inte sjunga något eget. Typ.
Å andra sidan så var väl hans far inte så där jättetrevlig. Sägs det. Och det kan ju inte vara lätt att ständigt leva i skuggan av ett nationalhelgon.
Det tråkiga är ju att han har gjort så mycket annat...är b.l.a. en strålande skådespelare, men det har aldrig riktigt fastnat i folks medvetande.
Han har ständigt motats tillbaka till pappas musik, och när han i en show transkiberade tillbaka låtarna till argentinskt ursprung, var det inte långt ifrån att tjäran och fjädrarna plockades fram.
Det muttrades om "helgerån" och "vanärar" och musiken gick rätt över huvudet på 8 av 10 i publiken.
Den så förändrad att t.o.m. jag som avskyr dessa efterhängsna visjävlar från anno dazumal, tyckte att den var riktigt bra.
Nej, det var nog inte så lätt alltid, att ha en pappa som var både nationalhelgon och alkoholist samtidigt...
Det tråkiga är ju att han har gjort så mycket annat...är b.l.a. en strålande skådespelare, men det har aldrig riktigt fastnat i folks medvetande.
Han har ständigt motats tillbaka till pappas musik, och när han i en show transkiberade tillbaka låtarna till argentinskt ursprung, var det inte långt ifrån att tjäran och fjädrarna plockades fram.
Det muttrades om "helgerån" och "vanärar" och musiken gick rätt över huvudet på 8 av 10 i publiken.
Den så förändrad att t.o.m. jag som avskyr dessa efterhängsna visjävlar från anno dazumal, tyckte att den var riktigt bra.
Nej, det var nog inte så lätt alltid, att ha en pappa som var både nationalhelgon och alkoholist samtidigt...
Ny här? Jag är en wanna-be-cougar i fyrtioplus-åldern som är gift med min chef. Vi driver några mindre företag och jag har ständigt shoppingförbud för maken. Jag älskar champagne men köper bubbelvattnet på CityGross. Jag sover endast i Schlossberglakan, men är förmodligen Ellos största kund vad gäller kläder. Japp, jag är kontrasternas kvinna och alltid retar det nån. Och nä, jag skäms inte ett skit över mina dyra laster.
Why should I liksom?
Det sägs att jag är rolig och jag är nog benägen att hålla med. För det mesta.
En gång frågade jag mina mest trogna läsare om vilka inlägg de tycker var de roligaste dittills. Klicka på länken här nedan så blir det åka av!
Fast, gillar du korta inlägg så får jag be dig hasta vidare för jag är långrandig. Och jag svär. För att jag kan, vill och har lust. Varmt välkommen är du i alla fall!
Tryck här!
12 kommentarer:
Sannerligen, kulturarv my ass!
Jag har gömt Mannens cd längst bak i skåpet. Den försvinner väl så småningom med soporna... Muahahha!
att det e´!!!
Va, lever han!? Varför? Låt honom ta med sig den där Malmsjö, den äldre. Snacka om patetisk.
Hej!
Har tillbringat en stor del av dagen till att läsa din blogg. Det var länge sen jag hade så roligt. Hit kommer jag absolut att komma igen. Sluta aldrig blogga är du snäll.
Hej Mia! TACK för din jättefina kommentar. Och ja, än så länge har inga inga planer på att sluta. Man har blivit lite lätt beroende. Lite lätt...
Verkligen ! Han höll på ramla av scenen,...vinkligt vinkande !
Nä, nu tycker jag att ni är taskiga! Han har en fantastiskt charmig scarf och sjunger samma sång för 647895 gången..kommer ihåg texten och orkar fortfarande LE!.. eller om det är gaser, gamla besväras ofta av det?
Synd att han inte kunde ta en duett med Jan Malmsjö, härligt naturlig farbror! Verkar inget pompös!De får en att känna sig riktigt svenskt..(självmordsbenägen) allsångs sugen!
ja usch!!!!
Suck.
Sven-Bertil är en av de trevligaste och charmigaste artister jag har jobbat med.
Det var svårt för honom att stå på scen även förr, när han inte hade en pjäs eller musikalroll att "gömma sig" bakom.
Ännu svårare lär det vara nu, när han har så fruktansvärda problem med sin syn.
Dessutom har det nog inte alltid varit så roligt att hela tiden ha kraven på sig att "värna om Everts sångskatt".
Hej Nina! (Du har varit saknad). När jag såg Stjärnorna på slottet så fick jag bekräftat att Sven-Bertil Taube är en otroligt trevlig och varm människa. MEN, jag är uppvuxen med pappsen sånger, älta, älta, älta, så det har alltid känts lite B att höra sonen. Det har varit, liksom; "amen, kan han inte sjunga något eget. Typ.
Å andra sidan så var väl hans far inte så där jättetrevlig. Sägs det. Och det kan ju inte vara lätt att ständigt leva i skuggan av ett nationalhelgon.
Välkommen tillbaka till tangentbordet!
Tackar.
Jag har saknat att vara här också!
Det tråkiga är ju att han har gjort så mycket annat...är b.l.a. en strålande skådespelare, men det har aldrig riktigt fastnat i folks medvetande.
Han har ständigt motats tillbaka till pappas musik, och när han i en show transkiberade tillbaka låtarna till argentinskt ursprung, var det inte långt ifrån att tjäran och fjädrarna plockades fram.
Det muttrades om "helgerån" och "vanärar" och musiken gick rätt över huvudet på 8 av 10 i publiken.
Den så förändrad att t.o.m. jag som avskyr dessa efterhängsna visjävlar från anno dazumal, tyckte att den var riktigt bra.
Nej, det var nog inte så lätt alltid, att ha en pappa som var både nationalhelgon och alkoholist samtidigt...
Tackar.
Jag har saknat att vara här också!
Det tråkiga är ju att han har gjort så mycket annat...är b.l.a. en strålande skådespelare, men det har aldrig riktigt fastnat i folks medvetande.
Han har ständigt motats tillbaka till pappas musik, och när han i en show transkiberade tillbaka låtarna till argentinskt ursprung, var det inte långt ifrån att tjäran och fjädrarna plockades fram.
Det muttrades om "helgerån" och "vanärar" och musiken gick rätt över huvudet på 8 av 10 i publiken.
Den så förändrad att t.o.m. jag som avskyr dessa efterhängsna visjävlar från anno dazumal, tyckte att den var riktigt bra.
Nej, det var nog inte så lätt alltid, att ha en pappa som var både nationalhelgon och alkoholist samtidigt...
Skicka en kommentar