Märkliga män. Med konstiga gener.

Jag äter frukost på jobbet varje morgon.

Således öppnar jag kylskåpet en gång om dagen. Eftersom det är jag som är middagskock.

Av olika orsaker så har jag sluppit att laga middag flera dagar på raken.

Härom dagen så sitter jag i soffan när maken kommer hem, öppnar kylen och säger:

"Det är nåt som luktar konstigt här."

Och nu kommer det fantastiska.

VEM som helst gör samma konstaterande, för att sen ta reda på källan till odören.

Icke min man.

Han stänger kylskåpsdörren och går därifrån.

Här tar nu Experiment-Kolla-Hur-Länge-Jag-Står-Ut vid.

Nästa dag händer exakt samma sak. Och då ska man veta att han, utöver att öppna kylskåpet på kvällen, alltså öppnar det VARJE morgon när han gör frukost till sig och talibanen.

"Alltså, du, det är nåt som stinker här!" och ett: "Vet du vad det kan vara?"

Jag svarar samma som förra gången: "Ingen aning." Med ett tonläge som formligen skriker: "Men ta reda på det då för f-n."

Dörren stängs.

Den tredje dagen händer exakt samma sak. Och nu börjar jag undra om dom här finska generna innehåller mentala tillkortakommanden av det allvarligare slaget.

Hur, hur, hur, hur jävla svårt kan det vara?!

Och det kliar satan i fingrarna.