Maken kommer in på mitt kontor.
Han tjatar nåt om att jag har kommit att bli en legendarisk ordförande i GKIF-klubben.
Inte en vanlig simpel ordförande...näe...L E G E N D A R I S K.
GKIF??
Gnäll Kärringar i Förorten.
Sen går han så nära mig han bara kan. Och släpper en brakskit. Vänder på klacken och går.
Och jag tvingas andas med öppen mun i 1 minut och 34 sekunder.
Det är uppenbart att det finns andra aspiranter på att få sova i lekstugan.
fredag 5 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Du får sova hos mig! Polisen ska iaf jobba hela helgen. Så får du ta hans sida i sängen, och testa hur härlisch det är att sova på Hemtex-lakan á 100 spänn!
Och så kan vi ju kanske ta tag i det där som du lovade mig igår när vi i alla fall ligger där. Bara en tanke alltså.
Ja det får vi hoppas. Jag har hört att det ska bli kallt inatt på er sida av Sverige.
Jag råkade kika in, skön blogg!
Får ge honom lite kred för GKIF, mycket kreativt!
Ni kan dela..
Banne mig om min man ens hade fått sova i en topprenoverad lekstuga efter en sådan grej....
Linda: Utmana inte ödet bäjben!
Gunilla: Exakt. Så kanske han lär sig lite hyfs.
Mor Duktig: Tack! Och varmt välkommen!
Mr Lee: Käften!
Pangis: Skulle inte tro det!
Mamma J: Jag vet, jag överväger boden istället! Korsdrag rakt igenom. Och plenty av spindlar. Som är hans stora skräck.
Ja. Så får det bli!
mona, du är helt fantastisk. Spektakulär. Mitt garv ekar ensamt från vägg till vägg ikväll och det är helt underbart!
Skicka en kommentar