Talibaner förnekar sig aldrig.

Häromdagen tittade vi på nya kontorslokaler. Jag var först på plats och var dessutom tvungen att ta med mig talibanen.

Klockan 17.00 är inte en så bra tid för en taliban. Då har man i regel varit hemma från dagis nån timme, man är rätt hungrig och mamma brukar börja med maten.

Rätt taskiga förutsättningar för att kolla på en lokal alltså.

Hyresvärden hinner visa oss första rummet innan tjata-lainen börjar: "Mamma, jag vill gå hem. Mamma, ska vi var här länge? Mamma, när kan vi gå?"

Sen kom det.

"Mamma, jag måste bajsa!"

Hyresvärden öppnar genast en toadörr och visar talibanen. Som går in, öppnar toalocket: "detär kackerlackor här!!" Jag tillrättavisar henne och säger att det är tvestjärtar.

Jag lämnar henne i fred men tyvärr är isoleringen inte så bra. Och det blev inte bättre av att hon absolut ville ha toadörren öppen.

Jag står mitt i ett stort rum, ganska nära toaletten varför både hyresvärden och jag tar del av århundradets bombardemang och "ahhhh", "ehh" och "öhhh".

Ja, ni vet hur det låter när mycket ska tryckas ut.

"Mamma, det är JÄTTEMYCKET bajs, aaaaahhhhhhh!" Och jag riktigt hör hur röd hon blir i ansiktet av att trycka. En fruktansvärd stank lägger sig över hela lokalen.

Jag försöker föra en normal konversation med gubben, och till slut kommer make med kollegor.

Jag städar upp efter talibanen, tar med henne ut i friska luften och har inte noterat ett skit av vad hyresvärden sa.

Nästa gång stannar hon hemma.