Min man tror att jag är korkad.

Min mans dator säckade ihop för ett par månader sen. I väntan på "reservdelar" så är han tvungen att panikköpa en ny samma dag den pajar. En Sony Vaio, eller vad den heter.

Så han har alltså två.

Lyssna nu på det här;

I våras bestämde vi oss för att nästa gång våra datorer pajar så ska vi köpa Mac. För första gången.

Tiden har gått och vi hör fler och fler som har gått över och är supernöjda.

Så vi bara går och väntar på att våra datorer ska krascha.

Men så går då makens dator sönder som sagt. Och han panikköper den här Vaio:n. Så han har nu två fungerande datorer.

Min dator börjar däremot rasa ihop. Fläkten låter som ett tröskvärk så jag vet att det är en tidsfråga.

En bärbar Mac kostar 24.500 kr.

Till saken hör att i den här familjen så är det förbehållet maken att prova på nya grejer. För att han är en prylbög. Jag får alltid ärva.

Men just nu verkar det ju som att jag blir den som kommer få en Mac först.

Och det fixar inte maken riktigt.

Så för ett par veckor sen så började han klaga på sin Outlook-mail. Att han inte alltid får skickade mail från folk. Och det stämmer. Han måste ha fått nån bugg, eller något.

Den här klagan har ökat gradvis. Nyss damp det t ex ner mail som avsändarna skickat i augusti. Så något är uppenbarligen fel.

Men.

Så slår det mig.

Han är ute på en "införsäljningsturné".

För givetvis är det så att om några dagar, eller veckor, så kommer det låta exakt så här;

"Alltså, jag kan inte ha det så här med mailen. Det blir omöjligt för mig att jobba. Nåt är fel på den här datorn. Och den andra, fixade datorn, nä, den funkar inte heller. Och för företagets överlevnad så måste jag ha en fungerande dator. Jag måste köpa en ny."

Och på så sätt tror han att han ska få en Mac före hustrun.

Och han tror att jag är korkad som inte ser igenom.

Skulle inte tro det va!