lördag 6 september 2008

En hypotetisk, påhittad historia.

Mmm, jag ämnessätter denna historia så, för jag vill inte åka fast för nåt som jag kanske inte alls har gjort....

Tänkte berätta om min vigselring. Alltså hitta på en historia här nu då.

Bästa väninnan är amerikanska. Numer bor hon här, men back then så bodde hon i Las Vegas. Hon har en enormt vacker vigselring från Tiffanys. Jag och maken skulle gifta oss. Jag hade redan tidigt talat om att jag ville ha en "fet" ring. Om-uti-fall-att han någonsin lämnade mig, så kunde jag ju panta ringen.

Så jag letade och letade. Hittade ingen som jag gillade. Tänkte bara på väninnans fina ring. Till slut säger hon: jamen, köp en likadan, jag bor ju här och du där så vad är problemet?!

Så jag mailar mitt och makens ringmått till fina butiken. Väninnan hämtar ut ringarna. Två veckor innan vigseln så kommer hon. Jag hämtar på Arlanda och innan vi ens hinner ut ur ankomsthallen så gräver hon fram ringen.

Som är för stor.

Den är så stor att jag nästan kan få in två fingrar. Tölparna hade konverterat måttet fel.

Vi ringer och det är naturligtvis inga problem att byta. De kan självklart sända ringen pronto. Men.

Jag blir informerad om att jag måste förtulla ringen/ringarna. Till en kostnad som överstiger många människors månadslön. Inte aktuellt, tänkte jag.

Så väninnan ringer en lokal väninna. Som kilar till fina butiken och köper ringarna. Åker hem och letar fram ett gammalt videoband, öppnar kassetten, tejpar fast våra ringar, skruvar igen och ringer UPS.

Vi gifter oss en lördag. På fredagen får vi reda på att kassetten kommit till Sverige men att den ska igenom nån sorts slumpmässig koll.

Vi hinner inte få ringfan i tid.

Så jag får låna väninnans ring. Som är ungefär 4 nr mindre. Så jag fick blodstopp i fingret och var övertygad om att jag skulle få amputera.

Kliver in i kyrkan och har ringen på fingret, väl dold av blombuketten. När maken ska "trä på mig ringen" så tar han fram den felaktiga, den svinstora, och stoppar den på långfingret. Ingen ser. På väg ut ur kyrkan tar jag av mig den och låter alla beundra ringen på mitt ovanligt röda, snart vita finger.

Våra ringar kom på måndagen.

Och numera bor väninnan här.

Och alla tror att VI är gifta.

Ja, om det nu hade varit en sann historia det här..

10 kommentarer:

Isabelle sa...

*asg* Jamen det är ju det jag säger...du är unik. Sånt händer bara dig :) Du borde ge ut bok med alla dina historier.

Angående hörsnäcka så finns det snygga blingade sådana nu för tiden. Du får väl skaffa en som matchar ringen, haha. Kram!

Peter Barlach sa...

Jag säger att dina historier är som gjorda för en blogg, fy fan vad roligt!

Anonym sa...

Haha!

Monica sa...

heheheh den har jag hört på riktigt ;)

Anonym sa...

Hej

Om ni går in på www.skyttekretsen.se så har ni länkat till alla Stockholmsklubbar, det finns ett flertal. Bromma PK är en av dom och dom skjuter på banorna i Grimsta (I närheten av både Bromma och Vällingby) Grimsta borde vara en av Sveriges vackraste skjutbanor, vi var ju där på SM för ett par helger sen. Det är bara att ta kontakt och höra sig för när dom startar nybörjarverksamhet.. det görs på lite olika sätt. Lycka till! Hälsa maken att "hålla i" :-) PS Hoppas att du mår bättre idag!

Monica sa...

konstigt var det inte just ett inlägg här om chokl och paj? blev det inget ? eller är den redan slut?

Anonym sa...

Hihihi - jag som trodde att vi var skurkar som skickade med svärmor en katalog från Engelbert till Abu Dhabi och fick kopierat en 48 000 kr ring för 8 000 kr... Ev förtullning har jag inte ägnat en tanke, och tur är kanske det. Misstänker att den åkte resväska in i landet.
Men ATTANS så glad jag är för den ringen - av många skäl, såklart... ;-)

Dubbelörn sa...

Kreativitet kallar jag sådant!!!

That's why I love you... fast inte på ett sånt där sätt, men liksom mer sådär amerkanskt!! *asg*

Här trodde jag att jag var fyndig med Karl-Johan o så blev det en RUMPA!!!??? Har kikat snabbt o du har rätt.... o jag har bytt *gapskratt*

Kraaam

Anonym sa...

Finns bara en Mona och jag njuter av alla historier. Hur tråkiga vore inte arbetsdagarna utan lite "Mona"?

TACK för alla storys!!

Lady Stalker sa...

*Asg* Underbart, Mona! Är det _därför_ du tidigare skrivit att folk undrar om du och väninnan är gifta?

Kram!