måndag 1 september 2008

Att se signalerna

Jag har tänkt mycket på det här med psykisk stress de senaste dagarna. Och bortsett från att jag redan i förra veckan kände att det susade lite i örona så borde jag ha sett andra saker.

Som när jag kom hem en dag i förra veckan. Fixade middag. Nattade talibanen.

Efter det så skulle jag fixa något i köket, noterade att mina bilnycklar inte låg där de skulle. Letade överallt. Misstänkte till slut att de möjligen kunde vara kvar i bilen. Man har ju jämt så mycket att bära och jag kunde lätt ha lagt dom på sätet eller nåt;

Jag kommer ut. Ser att förardörren är öppen. Och motorn igång. Och det hade gått cirkus 4 timmar sen jag kom hem.

Jag är nog jävligt poppis hos grannarna så här i miljötänkartider.

9 kommentarer:

Dubbelörn sa...

Mona, lyssna på kroppen o dra ner tempot!!

Har själv varit inne i den numera så ökända väggen. Det är det värsta jag någonsin varit med om o skulle inte önska detta, inte ens till min värsta fiende! Det tog år att komma tillbaka om jag nu någonsin kommer helt tillbaka. Jag är definitivt inte den jag en gång var...

Varma kramar till dig

Anonym sa...

Ja, klart varningstecken! Var också på väg dit för ett år sedan ... Känner igen mig.

Vila, vila, vila.

PS. Funderar på en reseblogg ... tillfällig ... Kanske kan verka upppiggande?

Kramar igen!

Diverselådan! sa...

Nu är det du som drar ner på tempot!!! Capiche????
Nästa gång skriver jag med stora bokstäver.
Kram från Annette

Scraphönan sa...

Ja nog har du fått alla tecken som behövs för vad som ska göras.
Dra ner på tempot!!!

Tänk på dig själv och din familj.

Så skoj att träffas, kommer väl förbi i Januari igen!
Kramen Anna-Lena

Pangbruden sa...

Mona du måste lyssna på kroppens varningssiganler nu.. inte sen, då kan det vara försent. anledningen till att kroppen reagerar är att den försöker få dig att inse att nu är det nog. Var rädd om dig! du och din familj är så mycket viktigare än alla jobb i världen. Sen vet jag vad svårt det är att få hejd på det berömda ekorrhjulet.

Monica sa...

nu får du fan skärpa dig!!
du ser jo var jag varit sista månaderna!!
Skärpning , och en annan sak jättebra att du har tider på att komma hem på,men jag undrar hur sjutton du kom till mässan??
Och du som skrev om makens fd kollegor eller vad det var , va hände med dom ?? ligger inte dom 7 fot under jorden nu??
Ska det bli dig nesta gång eller??
näää ta det lungt beställ en sol resa och dra nånstans!
Har du best fotvård än förresten??
gör det nu ta en Mona vecka och bara va!
blir fan förbannad på dig!!

MonasUniversum sa...

Oj oj oj, ni dånar i hela huvudet på mig! Jag tar det verkligen jääääättelugnt. Lallar som en pensionär. Och jag tänker helt annorlunda: istället för en miljon saker i skallen hela tiden så tvingar jag mig att tänka på EN sak. Måste säga att det känns ganska nice. Och ovanligt.
Tack kära ni för er omtanke, det värmer mer än ni anar.

Monica sa...

du ska inte tänka på nått , du skaligga på soffan med laptoppen eller en god bok!!
Stora j kan hämta talibanen maken fixar middag!

Anonym sa...

Jag har varit där...i väggen. Såg inga tecken innan. Hade jag gjort det hade jag nog inte fattat eller trott att det händer inte mig..Så med eller utan tecken säger jag bara. TA DET LUGNT. Prioritera.
och det första att prioritera är dig själv.
Gå ut och gå. Titta, lyssna,lukta kanske du inte ens är medveten om allt runt om, testa!