Vissa dagar önskar man att man var djupt troende. Och kunde finna tröst hos den allsmäktige.
1. En anställds fyra månader gamla hund ligger på djursjukhus och håller på att dö.
2. Martin och Ia miste i morse sin 14-åriga son i en tågolycka i Täby. Två systrar miste sin bror. Och även om vi "bara" var bekanta så värker det i mitt hjärta. Så ont, så ont. (Gå gärna in och skriv en rad: http://faschingseskapader.blogspot.com/)
3. En mycket nära anhörig fick idag besked om att hon har bröstcancer. Och opereras nästa vecka.
Och för människorna på Haiti så är livet fortfarande en mardröm.
måndag 18 januari 2010
Vilken JÄVLA skitdag. 13 timmar senare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
25 kommentarer:
MONA: Angående Täby: många bloggare gråter med familjen. Finns det nåt vi kunde gå ihop om? Du har ingen mailadress på din blogg, men kanske du kan maila mej? /Kerstin
Vissa dagar är bara värre än andra och vissa dagar är JÄVLA skitdagar.
Tyvärr.
Ont gör det för föräldrar som förlorat sina barn, för människor som förlorat allt och lite lite och för sjukdom som slår skoningslöst.
Jo, livet är den ena jävla skiten efter den andra. Det är perioderna däremellan man får försöka ta vara på och ha litet kul.
vissa dagar ska man stryka ur almanackan !
Hade en säga nått annat ,men kom helt av mig ;(
Ja, vi är många, som gråter, för Faschings skull, han är ju en vän, om än på avstånd och inte IRL :(
En del dagar ramlar allt, samtidigt.
En Styrekram i allt det som ramlat på dig idag!
=( Jag vet inte vad jag ska säga nu.
Jag blir bara så himla ledsen
Ja somliga dagar är mer än lovligt tunga och man börjar ifrågasätta det mesta. Men människan är en överlevare, vi reser oss igen och kommer tillbaka bara vi ger oss tid till det. Omtanke till dig och dina vänner. Kram.
Vissa dagar behövs extra många kramar...
Instämmer. Och det är bara så orättvist ibland. Och så blir man återigen påmind om att man har det så bra och att man egentligen aldrig borde yppa ett enda negativt ord om sitt liv. Puss på dig Mona! Och till alla andra som behöver en puss.
Ibland känns livet mer som en bärsärk än en vän.. Och vissa dagar önskar man verkligen att man sluppit!
Vissa dagar suger livet, det är bara så.
Såna här dagar får man räkna sina välsignelser och skicka de drabbade all sin goda energi och all sin kärlek.
Varma stärkande kramar till dig.
Säg till om jag eller någon annan kan göra något för dig.
Och ta hand om dig!
Vissa dagar borde man kunna få sudda ut och göra om. Barn ska inte dö före sina föräldrar och cancer borde inte få finnas! Må under omständigheterna så gott du kan//NinaPX
Måste vara en dålig dag, fick också jobbigt cancerbesked i min närmsta omgivning... Varför finns det inget botemedel ännu?? All styrka till dig och alls som behöver det en dag som denna!
Tack fina ni. Tack Stina. Och Kerstin.
Nu ska jag sova bort den här skitpissdagen. Godnatt.
Och Mimie: jag hoppas det blir bra. Till slut.
När benen slås undan och man dråsar ner i det djupaste, svartaste gruvhålet är det svårt att tro att solen någonsin ska kunna skina igen.
Ibland är det bara skit. Ibland vill man bara gråta över orättvisorna.
Ohyggligt sorgligt. Det här måste den värsta mardrömmen som tänkas kan för en familj.
Jag och tjejerna har nyss kommit hem från våra vänner i Täby. Linus saknas. Älskade lilla Linus som inte fick vara kvar!! Vi tre försökte hålla om och hålla hårt. Vännerna finns runt om och vi turas om att hålla koll på dem alla fyra. Tror att de blir glada för varma hälsningar, om än från någon som inte kände dem men som kan känna för dem. Vi är många som inte begriper hur det går att överleva ett barns död.
Värm och stötta med ett respektfullt ord eller två.
http://faschingseskapader.blogspot.com/
Oh, det var bara tråkig läsning det. En sån start på året. Ta hand om varandra extra mycket nu. Kram!
Tack Mona, och alla andra. Hoppas det går bra för din vän.
KRAM
Skrev till din boxx...
Hej!
Hittade till din blogg igår, tack vare "Lilla gumman" och satt på jobbet och skrattade så att tårarna rann.
Idag rinner tårarna för att jag gråter...
Stor kram till dej.
Sophie
Skicka en kommentar