Jamen det känns ju himla bra att jag kan roa er med mina bajshistorier. Skratta på ni. Nästa gång är det er tur! And please let me know. Liksom min tur tycker jag.
Idag ringer en butikschef från en av våra nya butiker och vill att vi omgående kommer. Securitas är där och kopplar in larm och någon firmatecknare måste skriva på.
Maken och jag råkade vara i närheten så vi åker dit. Först på parkeringen insåg jag läget: jag skulle in till butiken och träffa Securitas.
Don't think so va.
Tills jag genom butiksfönstret såg att det var en helt annan kille.
Men för att vara på den säkra sidan så presenterade jag mig som "Berit". Helt ärligt så gjorde jag det.
Uppenbart var i alla fall att han inte delade fikarum med gårdagens bajskillar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
HAHAHAHAHAHA Du är inte riktigt klok, men det visste du nog redan!!!!
Det går ju alltid att byta larmföretag hemma om du vill det. Har hört att Sector börjar bli riktigt stora även i fiiiiiinområdet ;)
På så sätt slipper du ju pinsamheter...
Att du gick in där, det är imponerande, det hade inte inte jag gjort...
Och var det även Berit som i egenskap av firmatecknare skrev under? ;-)
Stina: jag skrev under med makens namn, hehe! Han bara garvade.
Hahaha, du är för härlig. Skule jag nån gång råka ut för en bajshistoria så lovar jag att berätta det för dig på en gång.
Mona
Kan inget annat än å skratta åt hlea historien. Du är så lustig! :)
Haha, jorå. Du blir skitglad för alla kommentarer, det tror jag det ;-)
Jag kan - för att jämna ut det lite grann - bjussa på en egen historia. (Men jag tror ändå att din vinner.)
För ett tag sen fick vi stopp i toaletten, alltså tvärstopp. Vi lyckades inte fixa det själva utan blev tvungna att ringa fastighetsskötaren. De lovade att de skulle komma under dagen och eftersom jag var student kunde jag vara hemma och vänta på dem. Problemet var bara att jag 1. inte visste när de skulle komma, 2. plötsligt blev så inihelvete bajsnödig.
Så jag var tvungen att gå. Och utan att gå in på detaljer kan jag ju bara säga att en vuxen man i 120 kg-klassen hade varit stolt över resultatet. När jag var klar försökte jag fort som bara den att hälla vatten i toaletten för att få det att försvinna. Och gissa vem som ringde på dörren just när jag höll på med det? Fastighetsskötaren såklart! Mindre än fem minuter efter att jag var klar. Den korven hann jag inte riktigt få undan om vi säger så.
Den dryga halvtimmen som han var här och försökte fixa problemet var inte den bästa halvtimmen i mitt liv. Inte på långa vägar.
Och du - tack för det du skrev hos mig igår! Jag har inte fått susnet att fungera ännu men jag hoppas att de kan fixa det under morgondagen. Jag hör av mig så fort det är klart iaf!
Ständigt trög (i magen alltså) och kommer aldrig i så roande dramatiska situationer toamässigt. Sorry! Kan inte återgälda!
Berit... Du kunde inte ha kommit på något mer "troligt" namn?
Iofs är väl Berit ett namn mormödrar brukar ha. ;)
Alltså Berit. Du är för mycket! Igår hade jag tänkt blogga om min nödighet, barn, nycklar längst ner i väskan och sådär. Efter att ha läst ditt inlägg så kändes det som att det var dumt att ens försöka.
Käften Mr Lee!
Läste om din incident igår och skrattade så tårarna sprutade. Idag var det inte lika kul, när 7-åringen fick attackdiarre i rulltrappan på Åhléns. Somliga straffar gud meddetsamma...
Berit? Människa då :O)
Jaha dom blev bajskillar, då är väl allt ordnat.
Jag håller med Mr Lee.
Galning.
Hahaha! Berit! Hahaha!
Alltså.
Min mormor hetter visseligen inte Berit, men det hade passat henne. Jag är helt på Mr Lees bana. Mona försöker "integrera" sin komande vardag redan nu i livet.
Hur var det? Skule du sylta smålökar i kväll? Passar utmärkt till söndagssteken!
HAHAHAHAHA det där med Berit var ju egentligen mycket mycket roligare än själva bajshistorien :P
Skicka en kommentar