Talibanen har en fin-hylla i sitt rum. En hylla med lite finare saker på. En hylla som sitter väääldigt högt upp. Barnsäkert alltså.
Vissa av sakerna har hon själv bestämt ska vara där. Andra har jag satt dit.
Och vi har varit rörande överens om att man inte leker med dessa saker.
En av dessa prylar har varit en presentask från Tiffanys. En dop-present. I den ligger en armbands-skallra i silver. Den är instoppad i en liten grön Tiffany-tygpåse.
Då och då så öppnar jag asken och känner efter om den ligger där.
Och det gör den alltid.
Trodde jag.
Något fick mig idag att även öppna den lilla tygpåsen. Där i fann jag ett gäng stenar och snäckor.
Jag frågar talibanen var silverskallran är. Först säger hon att hon inte har någon aning. Och "det är inte jag".
Sen kommer hon på den logiska, självklara förklaringen;
"Den måste ha legat där så länge att den förvandlades. För så kan det bli mamma."
Och jag känner en mamma som måste vända ut och in på hela huset i morgon.
Rösta på mig
tisdag 17 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
du hittar den nog snart Talibanen kanske plötsligt hittar den ;)
jag trode ni viste om dessa mediciner till ang sängvätning , så jag sa inget *förlåt*
Men jag var 100 på att det hadde du självklart koll på !
Det är väl samma person som "inte gjort något alls" härhemma som har gömt den?
bara hoppas att hon inte har gett bort den till nån kompis på dagis el nåt?
Lee
ps, muta med småpengar för att hon ska ta fram den, det brukar funka här..
Lee igen! =)
Med hennes superminne så borde det inte vara någon match att få reda på vart det är, eller vem som är den lycklige...annars brukar ju just det vara problemet för dom lever så i nuet.
Hörde av Monica att det skulle vara en träff, när?
Ewa
*asg*...tack för dagens skratt från din dotter. Dagens bästa förklaring...*s*
Jag hoppas du hittar skallran
Kram
Skicka en kommentar