söndag 27 februari 2011

På banan

Nu så. Tillbaka från de döda. Herrejesus så väck jag var. Jag är dock förunnad med att när jag blir sjuk, så blir jag oftast skitsjuk i 1-2 dagar, sen är jag okey.

Förvisso fortfarande feber, men nu kan jag ta hand om mig själv åtminstone.

Talibanen åkte till Spanien 05.30 i morse och mitt hjärta gick sönder när hon kom upp till sovrummet flera gånger för att säga hejdå till sin svinsjuka mamma. Gråtandes. "Mamma, vi kommer inte att träffas på 14 dagar!" Fy fan säger jag. Men hon har det bra och maken åker ned till henne på tisdag.

Själv har jag spenderat hela dagen sovandes sittande i soffan, gissa om jag har ont i röven! Maken är på jobbet, tonåringen ute och shoppar. I´m alone.

Jag och alla dokusåpor.

7 kommentarer:

Miss 80's sa...

Stackare! Men skönt att du är på bättringsvägen. Förstår att det måste vara jättejobbigt att vara borta från dottern i 14 dagar ...

Angående värk av att sitta i soffan: kan du inte använda de där "kuddbyxorna" du fick nyligen? ;-)

Nica sa...

Det blir nog bra - det är bra att träna på att vara borta. Man vänjer sig... kanske... eventuellt :)
Jo - sonen är just nu i New York, och det känns helt absurt!

Krya lilla du. Krya

Singelmamman sa...

Fortsätt krya på dig!

PGW sa...

Krya på dig. Påminner också om de där kuddbyxorna, vi vill se bild på det hela.

Anonym sa...

Hoppas du har sovit mycket och skönt att du är bättre. Nu kan du titta på TV inatt :-) Ska vi ta lunch en dag. Eller vill du komma över en kväll? Ringer imorgon!
Kram LiSe

Teenage's mamma sa...

Fick hem min Teenage igår efter 1½ vecka till fjälls hos flickvännen.
Varit mardrömsdagar, du ska vara glad att du ska till Indien, då går dagarna så fort så man märker inte att man är från varandra. Tre mässor på raken var inga större problem, dagarna och kvällar är ju fulla av aktiviteter.
Tänk om du varit kvar hemma i två veckor utan barn,,, fy fan.
Min soffa är utsliten och nedsutten nu. Så skönt att ha honom hemma, sååå skönt.

nattvinge sa...

Oj, vilket jobbigt läge! Jag får kramp i hjärtat vid tanken att vara ifrån mina kiddos i mer än någon dag... jag vet - jag är fjösig, men jag hoppas jag växer ifrån det :-D

/Nattvinge