torsdag 3 februari 2011

Hur man blir osams med en idiot

I det här hushållet börjar man laga maten 17.00. Detta eftersom talibanen sällan äter tillräckligt med lunch i skolan, och är därmed svinhungrig. Av någon anledning så äter hon inte särskilt mycket om maten serveras "för sent". Det är som om hungern går över. Hon har alltid varit sån.

I det här hushållet har vi en familjemedlem som är retarded. I 7,5 år har talibanen funnits. I 7,5 år har han aldrig lyckats ställa sig vid spisen i rätt tid. Alltså, de få gånger detta måste ske. Och de är lätträknade.

I det här hushållet är det så att om herrn i huset ska laga lunch, eller middag, så måste jag påminna honom. Alltså ringa hem och säga till. Annars glömmer han och lunchen kan lätt bli serverad 15.30.

I det här hushållet finns en jävligt grinig fru. Som idag kommer hem 17.45 och noterar genom köksfönstret att det är kliniskt rent. Jag fattar galoppen direkt, öppnar dörren och säger ironiskt:

"Åh, har ni redan hunnit äta?"

Maken kommer blixtsnabbt ut från arbetsrummet, med telefonen i örat, och "eh, nä, öhh, vi hörs" till den han talar med. Jag får ett tokspel. Hur jäääävla svårt kan det vara att ställa sig och laga mat liksom.

Då kommer kommentaren som resulterar i att jag förvandlas till en ärkeskata:

"Vadå, vad är det som säger att JAG ska laga maten?"

Jag undrar om han är felstöpt någonstans.

"Alltså, ursäkta mig, men den som är hemma 17.00 är väl för FAN den som lagar maten?! Jag blir så inihelskotta förbannad över att du JÄMT skiter i din dotter och hennes matvanor."

I det här hushållet så är det inte svårt att vara förbannad. I flera dagar. Som jag kan vara. Men idag går det inte. För istället för att tjafsa emot, så kopplar han på charmen.

Idiot.

17 kommentarer:

GudinnanT sa...

Ha ha har han bytt taktik på dig! Oj oj vad vill han ha nu då?

Ett till företag?

Mysmasken sa...

En karl som lagar mat. Var hittar man en sån?
Min kan göra Kraft Dinner... Alltså Macaroni & Cheese. That's it.

Så när han klagar på att han måste göra ditten eller datten har jag slutat föreslå att vi kan byta... För då serverar han glatt detta halvfabrikat sju dar i veckan.

Helene Hogengård sa...

Hos oss är det alltid mannen som lagar mat. Underbart!

Hälsningar
Behåfabrikanten

:)

Cecilia N sa...

Mysmasken har helt klart letat på fel ställe.
Jag letade på rätt.

caroline sa...

Talibanen själv då? Kan hon inte ryta i åt farsan -LAGA MAT NU!!!!:D

Nina sa...

Min make lider nog av samma åkomma, jävligt irriterande! Och så kan han få för sig att tillaga maträtter som tar över 2 timmar att göra, en vardag. Och då påbörjar han inte maten förrän 16:30 (vi har lyxen att han slutar 15:30 och är hemma tio minuter senare). Att äta middag 18:30 en vardag är ganska dumt, eftersom det är den ordinarie nattningstiden för våra barn. Fattar fan inte hur män tänker.

Chatrine sa...

En av fjorton anledningar att läsa din blogg är att jag uppskattar min man ännu mer :-)
Kommer jag hem först lagar jag mat, tvärtom går med automatik.
Ser han grus på golvet åker dammsugaren fram. Har vi tvättid hoppar han glatt ner i tvättstugan.
Det är en såå skön känsla att verkligen vara två vuxna som delar på skötsel av hemmet.

Johan... jag älskar dig <3

MonasUniversum sa...

Johan, jag älskar dig också.

Livet är så jävla orättvist.

Anonym sa...

haha, karlar=)...i det här huset har vi haft skolbarn i 11 år men det är fortfarande en nyhet att det är läxor att läsa varje vecka, dessutom-är det gympa VARJE vecka;)?

Camilla

tigerlilja sa...

Kanske kan du förklara för honom att familjen är en sorts företag, som måste skötas. Ingen hobby vid sidan om.

Dubbelörn sa...

Låter som Talibanen har samma åkomma som sonen vår *gapskrattar*

Han har alltid varit en Skalman, med mat- o sovklocka. Han är nu 20 o är fortfarande likadan ;).

Pussspårej

Anonym sa...

När min make någon gång lagar mat, slänger han in en golonka (en köttklump) i ugnen. Har vi tur, kommer maken på kl 16.00 att vi ska äta idag också, har vi otur, kan det bli hur sent som helst. Detta med tanke på att golonkan ska stekas i ugnen i ca 4 timmar, helst längre. Maken kallar det för slowfood, ja inte fan är det fastfood när man äter middag kl 22.00. På vardagarna kommer han aldrig hem före kl 19.00, så jag står för 99% av matlagningen, annars blir det sen middag då också, om det ens blir någon. "Chatrine" har det bra hon.

Butta

Annika sa...

Haha, smart drag maken!!

Chris_P sa...

Låter bekant....!!! I synnerhet det där med att slänga fram lunchn runt 4snåret.

Anonym sa...

Andas baby, andas!

Mona sa...

Jag fyller 40 och lider fortfarande av samma åkomma.
Ingen smygande hunger här inte, och när jag blir hungrig måste jag ha mat nyss. Hinner hungerkänslan gå över så får jag inte i mig nåt.

Dessutom lider min man uppenbarligen av samma åkomma som din. Jag slutade äta griskött för 10 år sedan och maken frågar fortfarande förvånat om jag inte vill ha korv :-D

ullisen sa...

Jag hade velat skriva Chatrines kommentar för den stämmer exakt! Fast min man heter inte Johan då ;)