Reparatören kliver in, tar av sig skorna men behåller, mössa, halsduk och jacka på.
Går upp i badrummet, vrider på nödluckan, eller vad det heter, kollar på vattnet som rinner ut, sätter på maskinen, säger: "ja, den släpper inte ut vattnet" (nähää, säger du det..), "asså rören är väldigt smala så det är lätt att det fastnar skit.."
Sen ställer han sig upp, fortfarande med mössa, halsduk och jacka och säger: "ja, det beror ju på hur mycket pengar du vill lägga ner..."
Jag inser att snubben inte har lust att skruva bort bakstycket, för då måste han klä av sig. Och han vill helst gå nu. Så jag är smart:
"Förra gången så lossade killen på bakstycket, pillade lite, och sen var det klart. Jag går ner så länge så kan du hojta om det är något."
Tio minuter senare hör jag hur det rinner vatten i rören. Jag går upp.
"Funkar den?"
"Ja."
Så då undrar jag vad som hade hänt om jag inte hade puschat honom med att talat om hur hans kollega gjorde.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
antagligen ingenting , om du inte hade sagt nått, morr morr för dålig service
Äsch han va bara blyg för att klä av sig i en okänd kvinnas närvaro...
Skönt att det löste sig. :)
Lite som när man pratar med sina barn... Man frågar inte om de vill gå ut, man frågar om de ska gympaskor eller gummistövlar på när de går ut...
;)
Skönt maskinen funkar igen!
Hantverkare är ett slag för sig...men du slapp iallafall be honom ta av sig skorna, det måste ju tyda på någon slags intelligens....
/SuperSara
Skicka en kommentar