Fifan vad jag är på sopigt humör. Maken drog upp på övervåningen trettio sekunder efter att jag kom hem. Talibanen gick och satte sig framför datorn.
Detta efter att jag slagit henne fyra gånger i vårt nya favoritspel, Callisto. "KAN DU INTE LÅTA MIG VINNA?!"
Så fan heller. Dom tiderna är förbi när man satt och lallade och lät små skitungar vinna.
Ujuj. Jag kanske borde gå på en långpromenad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
För att slippa att lillkillen blir en dålig förlorare så spelar vi inte så att han alltid vinner. Ibland "fuskar" vi till en vinst åt honom, men det är för att han inte ska tappa intresset för de spel han spelar. Tycker att det är ett bra sätt för honom att lära sig räkna bland annat. Men det är klart att han är en dålig förlorare ändå ibland.
Det brukar barn vara ;).
försök se det som så att Talibanen kommer att ha nytta av sin lust att vinna senare i livet. Det betyder att hon kommer att kämpa hårdare för att nå sina mål.
Långpromenad, sedan bubbel. Borde hjälpa.
Du som är så jävla väck på FB. Gå in på din sida (home), kolla till vänster efter EVENTS. Gå in där. Det finns en inbjudan som vill ha svar. Kram.
Jag vet en tjej i Skåne som är sjukt uttråkad eftersom sonen är till fjälls. Henne kan man ju alltid ringa om man inte har nåt bättre för sig.
Här har du något som kanske livar upp ditt humör lite.. med tanke på din fråga om gubbjäveln innan..
http://ddhb.bloggplatsen.se/2011/02/24/4697635-dagens-skratt/
haha Ja kanske de. 'skratt*
Hoppas lördagen blir bättre.
:-)
Jag undrar om vi nånsin låtit ungarna vinna. Möjligen att vi tipsat dem om de kan välja olika drag vilket som är mest förmånligt, men inte lägga sig i spel. Aldrig.
Det har resulterat i några vända fiabrädor, men då får det bli så.
Skicka en kommentar