Tonåringen har matteprov.
Mamma är sämre än sämst på matematik.
Tonåring vill ha hjälp, och ber mig titta.
Jag tittar i exakt en sekund, suckar och lägger mig med min snuva på soffan.
"Mammaaaa! Varför kan du inte vara bra på matte för? Då hade jag inte fått den här cp-genen."
Hoppsan. Även solen har fläckar!
Rösta på mig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Åh vad jag önskar att jag inte heller hade den där CP-genen!
Jag har redan sagt till sambon att när sonen kommer hem med matteläxan så tar HAN den!
:-)
Du får väl skylla på någon annan i din familj! Själv brukar jag skylla mina dåliga egenskaper på min mamma. Var kanske inte så lyckat när jag gjorde det på en middag hemma hos henne sist. Hon blev visst väldigt sur!
Haha, alla kan matte. det är min fasta övertygelse. Illa vore i och för sig annars eftersom jag varit mattelärare, då främst stödmatte. Eller CP-matte som det kallades. Det var ljuvligt när poletten väl trillade ner. Och det gjorde den alltid förr eller senare.
(Är det bara på min dator som både Johanna & Jennifers foton är väldigt utdragna?)
Vänta lite. Die Quelle: VEM är du? Hur vet du vad mina barn heter?!
Fast det är nog bara på din dator som bilderna spökar, här ser de bra ut!
Malin: Inte så fiffigt bruden! Ses vi i helgen?
Laila: Dessvärre så är det maken som står för de matematiska kunskaperna i den här familjen. Och han är ju aldrig hemma...
Jag vet iaf att 1+0 kan bli va fan som helst... min väninna fick 6 ungar.... tuddiluuuu
Missförstå mig rätt. Jag är inte någon. Fotona på dina barn är sparade som Johanna och Jennifer. Och jag kör Explorer 7 och de ser ut som en 4:3-sändning i widescreen. Alltså utdragna i längsled.
Die Quelle: Och jag har sagt det förr: jag är hjärndöd när det gäller sånt här!!:)
Skicka en kommentar