Talibanen har varit hostig och snorig i några dagar. Baskeluskerna har idag hoppat över till mig.
Godnattsagan är läst, och jag gör mig redo för att gå.
"Näe,mamma, ligg kvar en stund."¨
"Jag kan inte, jag måste gå ned och snyta mig, för du har smittat mig."
"Mamma det var inte med mening att smitta dig."
"Nej, jag vet."
"Men ibland är det med mening att bråka. Min mun bara öppnar sig."
!!
Jahaaaa. Så det är däääärför. Okey. Då fattar jag. Munnen bara öppnar sig.
Ska nog börja köra med det till maken. "Men älskling, munnen bara öppnar sig."
Rösta på mig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
*SKRATTAR *
Ja så kan det ju vara....asg...kram
*fniss*
Tänk så det kan vara, min mun bara öppnar sig ibland också o då kommer helt fel saker ut.
En sak är säker. Jag är så glad att du finns för här får jag alltid ett leende på läpparna, hur trist dagen än varit. Tack för det!
Men så är det ju... Talibruttan har rätt! Vi öppnar munnen... Öser in något... Eller vräker ur oss något...
Å... Hoppla så befinner vi oss i situationer vi inte bett om...
*skrattar*... det är då jag tackar Gud för mitt skratt/min humor och mina kolsvarta flirtiga ögon..
Talibruttans ögon kommer "rädda# henne ofta!! Tack för det Gud!!!
Mallavärstakäftenbrallan...
Men jag tror jag dööör av skratt hahaha! Hon är bäst, alla kategorier!
Skicka en kommentar