tisdag 23 augusti 2011

Om en mässa i Norge

Siffror i den här kombon är ingen höjdare kan jag meddela.
Trött som en babian släpade jag mig in i duschen. 20-åringen skulle ta talibanen till skolan, men vaknade med migrän. Då var vi på Arlanda så unga damen fick fixa frukost och gå till skolan själv. Så typiskt.

Just det ja, vi hade lite övervikt att tala om. Skickade 5 pallar med grejer till mässan härom dagen, men glömde en del. Eller rättare sagt; maken hade hittat nya leverantörer på finlandsmässan. Otippat.  Så det vara bara att hala upp VISA-kortet och pröjsa sig lite.

Oslo visade sig från sin bästa sida. Solen sken. Men innan vi klev på tåget till mässan så var jag tvungen att gå på toa på flygplatsen.

GIVETVIS väljer jag den enda av 10 toaletter som inte har toapapper. Är någon förvånad?!

Det enda som fanns att tillgå var det här:

Ni män som inte har mens vet inte vad det här är, men ni kan ju gissa! Det är som att torka röven med bakplåtspapper. Not so nice.

Vi passar på att fika på flygplatsen eftersom man måste vara miljonär för att fika på mässan.

Här behövde man bara vara halvmiljonär. Jag har glömt hur dyrt allt är här.

Sen gick vi för att ta tåget 10 minuter till mässan. Och jag har sagt det förr; kvinnorna i Norge klär sig förjäkla snyggt. Mycket blingbling och snygga kläder, verkligen. Men ett problem har dom:
H-e vad de röker!

Just det ja, har ni sett dom här fiffiga sakerna?

Först nu fattar jag vad det är för något. Och jag erkänner att jag var blond för jag har trott att de var nån sorts cykelparkeringshistoria. På en tågperrong.. Ibland blir jag mörkrädd för mig själv. 

Vi turbojobbar och vår teoretiska monterbyggnation visar sig fungera. 
Nej, det är inte maken i bild.
 Men efter ett tag är vi svinhungriga. Jag måste ju egentligen äta varannan timme, och gör jag inte det så får jag problem. Medan maken hämtar mat så sitter jag vid bordet och trycker i mig en macka på 3,5 sekunder. Big mistake. Åker på värsta dumpingen (magsmärtor) så medan de andra äter som grisar, så får jag titta på.
Jag stapplar tillbaka till montern och vi kämpar på. Efter en timme så måste jag gå på toa. Och inte kissa. När jag kommer in på toaletterna så är det helt tomt. Och eftersom jag fortfarande har jätteont i magen så råkade en prutt ramla ut. Jättehögt. Så högt att det ekade i kakelplattorna. Detta sker i samma ögonblig som en städerska kliver in. Jag blev knallröd i fejset och skäms i hjäl eftersom hon måste vara döv för att ha undgått den. Fat chance. Vågar inte gå ut från mitt bås, och blir sittande tills hon har städat alla toaletterna och tar städvagnen och äntligen drar. Puh.

Jag går ut och tvättar händerna och känner att skammen släpper. Nöjd och belåten tar jag tag i dörrhandtaget och kliver ut. Städerskejäveln har stannat upp en meter från toadörren. Hon står p r e c i s utanför och tittar på mig. Jamensåjävlafinthejdå. Gaaaahh!

Tillbaka till montern och bygga mera.


Vi sätter monterbyggrekord. Det som i normala fall tar 2,5 dagar har tagit en dag. Men när klockan är 20.30 så ser jag dubbelt och är svinhungrig. Hotellet ligger på mässområdet och vi checkar in och lämar väskorna på rummet. Mina reskamrater byter om, men jag har inget att byta om till för jag har glömt vanliga kläder! Har dessutom bara EN uppsättning mässkläder. För jag har gjort värsta dealen; jag åker hem på torsdag. Första mässdagen. Halleluja!

Kan kanske bero på att jag måste förbereda Stockholmsmässan som börjar på måndag. Då ska vi bygga en dubbelt så stor monter.

I alla fall. Jag stapplar in på det 4-stjärniga hotellets restaurang i rosa snickarbyxor. Väry populärt. Servitrisen ger oss ett bord 1 meter ifrån ytterdörren. Bäst så and I couldnt care less. Jag var så hungrig att jag var färdig att käka upp blomsterdekorationen på bordet. Och jag beställer in en öl. Jag, som är allt annat än en ölmänniska.

Tar några klunkar men är tvungen att ge bort resten eftersom risken att jag blir stenpackad är överhängande.

Sen kommer årets hittills godaste maträtt:
Kantarellrisotto. O h  m y  G o d så gott! Efter maten så var det ridå ner. Orkade knappt gå upp på rummet och har sällan blivit så lycklig över att se en säng.

Avslutar dagen med en mugg te och en påse Salttryffel-choklad från Gateau hemma i finhooden.

Tycker att te-et, ehh, hur fasen skriver man? The:et, tet.. äh vafan... det smaker skitskumt. Jag är så inne i vad jag skriver i det här inlägget, så inte förrän muggen nästan är tom så inser jag att städerskan inte har sköljt bort allt diskmedel. Fint, man slutar dagen med att bli diskmedelsförgiftad på ett hotell i Norge. 

Under tiden lägger sig maken till rätta och samtidigt som jag skriver  så snarkar han så att tapeterna krullar sig. Jag får ta till mitt specialtrick;

Jag släcker och håller för hans näsa tills han nästan kvävs, och hoppar till. Då låtsas jag stensova. Han somnar om, fortsätter snarka, jag kväver honom lite igen. Och så vidare. Så där håller jag på tills han ger upp och vänder på sig.

Hehe, det funkar alltid.

25 kommentarer:

Chihuahuakvinnan sa...

Salttryffel choklad lät lite skumt..
Hoppas du får sova gott och vaknar utvilad i morgon bitti :)

Lina sa...

Salttryffel choklad låter väldans spännande!! Det ser ut att bli en fin monter med fina grejjer. Hemsidan du gör, blir det för grossister eller en web shop för oss vanliga dödliga? Gillar dina tomtar/vättar/gubbar eller vad de kallas.. Har snart ett vardagsrum att inreda och det börjar nalkas jul! Nåja, nästan... Hoppas ni får en bra mässa. :D

Mimmi (Mrs Lee) sa...

Salttryffel lät ju jättegott, är en sucker för choklad och särskilt finchoklad.

Men du, amatör!
Man kollar ALLTID om det finns papper på toan, det är det andra man kollar när man går in. Det första är att den inte är en total sanitär olägenhet.
Och man sköljer ALLTID glasen på hotellrummen innan man ens funderar på att använda dem.

Härligt att höra att du överlevde resan och dagen! :-)

CB sa...

Jag hoppas att du inte blir sjuk av diskmedlet. Jag undrar om det kan vara typiskt norskt, min man drack också te som smakade konstigt och när han kom till botten av muggen låg det en liten tvål där. Personalen på hotellet i Oslo höll på att dö av skam. Lycka till på mässan!

randigatankar sa...

AAHAHAHAHAHA, jag har MÅNGA frågor, och ingen handlar om saltchoklad från finhooden.

1. De där du trode var 'cykelparkeringshistorier' - Visst var de bara sånna man ska luta sig mot och chilla lite?
Säg ja, annars får jag skämmas.

2. Alltså, det här med risotto.
Det är för mig 'Risotto' från 70-talet. Vilket betyder (som du säkert vet) torrt ris med gröna jävla ärtor och diverse grönsaker.
Men dagens risotto är ju fan helt 'inne'. Och jag tror dig när du säger att det var gott, men det ser ut som gröt ju!? (Känslig för konsistenser ;)

3. Min karl snarkar också så tapeterna krullar sig. Men är också extremt lättväckt. Så det där med att hålla för näsan funkar liksom inte här.
Några andra heta tips? ;)

Kram på dig!

Ting sa...

Var sur för att jag fick dricka svart kaffe till frullen.
Men jag blev genast på bättre humör när jag läste din sjuka Norgehistoria! ;)
Hahaha, sköning!

Chatrine sa...

Mona och randigatankar, ni vet väl att det finns ett väldigt väl fungerande spray att köpa på Apoteket som tar bort alla snarkningar. Maken sover tyst som en kattunge numera :-)

Ulrica sa...

Har släkt i Norge, de sköljer
ALDRIG disken när de diskat, ställer bara direkt i diskstället!?!? Märkligt folk, men trevliga...

Till dig, om du vill sa...

Aaahahaha, hur trötta är babianer?, som om det spelade någon roll, det är ett väldigt roligt ord som borde användas oftare.

Äckligt händig och redig karlslok snarkar bara lite blygt, men tillräckligt för att störa mina känsliga öron. Jag brukar försöka klappa lite på honom, sedan (eftersom mjuka klappar funkar nästan lika bra som att be till någon gud, vilken som helst) så brukar jag försöka knuffa över honom på sidan (snark uppstår oftast när klumpen ligger på rygg) och när det inte heller funkar då sätter jag sonika ett knä i sidan på honom. Hårt. Sen får jag höra till döddagar att jag är en man-misshandlare, men alltså, i det fallet så överdriver han nästan lika mycket som jag :)

Frua sa...

Hahaha! Även en pissig morron kan vända och bli helt fantastisk när jag får läsa ett av dina inlägg. Min make snarkar också men jag klappar helt sonika till honom och säjer med en hög irriterad rösta " DU SNARKAR!" varpå han svarar att "nee.. det göör jag inte alls för jag är ju vaken!" jomentjenamittbena.. men han vänder snällt på sig och snarkar vidare.. Nu lägger jag mig att sova långt innan honom, knepet är att ha hunnit somna innan han ens kommer in i sovrummet:) Men! Chatrine! Vad heter sprayen från Apoteket????? Den måste jag bara ha!

Mrs Data sa...

Te - teet. Inga "h", inga é, inget tea - om du inte talar engelska.

Tack för skrattet!

Eva sa...

Den där salttryffeln verkar väldigt intressant! Och ang snarkningar, min sambo har provat både skumsprayet från apoteket, bettskena o näsvidgare. Allt värdelöst i hans fall. Blivit sparkad på och slagen med hundens tuggben modell större. Utan resultat. Själv har jag försökt gå och lägga mig långt i förväg, men blev väckt av oljudet. 98 decibel,lånade mätare från jobbet! Nu har han fått "snarklåda" från sjukhuset, äntligen, den blåser in luft via en mask, han sover gott, och även vi andra. Allas humör är till det bätttre och vi vaknar alla utvilade. Snarklådan är ett av världens underverk, rekommenderar den varmt till alla! (Betalas av oss alla via skattsedeln, men sånt betalar jag gärna för!)

Nina sa...

Åh, vad du är rolig. Jag kissar på mig!:o) Du förgyller min dag! Men du, du måste äta mera grönsaker!!

Chatrine sa...

Jag har för mig att det heter Silence. Min söta make snarkade vare sig han låg på mage eller rygg. Dessutom både på ut och inandning...
Att han dessutom är en sån där söt gosig sort som alltid kryper intill och kramas i sömnen är numera bara underbart. Det var mindre underbart när han lät som en motorsåg 3 cm från mitt öra =)

Ann-Katrin sa...

Enda som funkade på pappa när vi var barn och hälsade på honom i hans lilla lilla lägenhet var att viska - och verkligen viska - i örat att han skulle vända sig, då vände han sig fort som bara den. Sa man det, eller puttade på honomm, eller skrek eller gjorde NÅGOT annat låg han kvar och snarkade, men viskandet funkade alltid. Kan vara värt att prova nästa gång.

Amonazon sa...

En spännande Norgetripp hör jag.
Här är en till med snarkande gubbe.
Jag brukar ta tag i hans huvudkudde och rycka till kraftigt så att hans huvud ändrar läge. Då spottar han oftast ut tungan som legat långt ner i svalget och andas ljudlöst så pass länge att jag hinner somna.
Men det händer att jag tar min kudde och täcket och förflyttar mig till kökssoffan.

Susanne sa...

Du förgyller min vardag. Definitivt.

Maria G sa...

Hi hi, det där är ju mitt gamla trick! En gång trodde jag verkligen att han skulle dö, rep'ratör'n, för han öppnade inte munnen, och jag släppte inte näsan! Det var snarkfritt länge den natten iaf!
Tack än en gång för underhållningen!

Maria

Kajsa Ankarudd sa...

Din blogg hatar mig!

Kommenterade igår (på väg hem från jobbet, typ 10 min efter du lagt upp det) men det ville inte visas.

Provade imorse vid 5 men nope det gick inte heller, då var det på datorn inte mobilen.
Sen vid 13 när jag kom till jobbet och nu är det efter 8 på kvällen och jag gör ett sista försök.
E man envis eller?
I alla fall..

Tack för att du gör mina arbetsdagar lättare speciellt nu efter en otroligt jobbig matförgiftning!
Er tripp till Norge fick min tid på badrumsgolvet att värka bekvämt.

Ska tvinga Abbe göra kantarellrisotto så fort jag kan äta fast föda igen. Det verkade sjukt gott!

Lycka till nu!

MonasUniversum sa...

Åh vilka snälla kommentarer ni har, jag blir så glad!

Kajsa: Jag blir jävligt mörkrädd om Abbe The Chef har matförgiftat dig!

Om inte, så be honom att göra kantarellrisotton: FYFAN så gott det var! Jag är ju allergisk mot allt vad grönsaker heter och var tvungen att fråga om det "var ärtor och sånt skit" i den, men nej då, det var bara godsaker!

Kajsa Ankarudd sa...

Jag blir galen! Varför kan jag inte kommentera?

Klart att Abbe har förgiftat mig!
Tror int att han skulle göra de eftersom han inte skulle tjäna nått på de :P
Vi åt samma saker i helgen så det kan ju ha varit nått jag int har upptäckt att jag int tål än eftersom det bara var jag som blev dålig.

Jag älskar risotto av alla slag, min curry är favoriten hittills.
Jag har i ärtor för att det ser fint ut, men jag äter de int.
Ska se till att Abbe gör kantarellrisotto på min födelsedagslunch me släkten på lör.
Om majiroteten av familj/släkt tycker om det så mailar jag dig receptet :)

Nu försöker vi igen. Är trött på att skriva om allt på mobilen på tunnelbanan hem. Folk tittar lite konstigt på mig när jag svär (a)

annika5064 sa...

Hahaha, du är för jefla rolig! Tusen miljoners tack för att du bloggar; din blogg är den enda jag besöker dagligen, basåattduvet...

Cecilia N sa...

Asså. Det har hänt saker med Mona sen förra året.

Nu är det effektivt och coolt utfört arbete.
Förra året var det "vild panik och håret på ända" (min formulering) och dödens trött och sjuhundranittiåttatusen grejer.

Jag bara observerar skillnaden och gratulerar till den.

MonasUniversum sa...

Annika5064: Tack snälla söta rara du, det värmer!

Cecilia: Hahaha, du är så JÄVLA rätt! Jag tänkte på det igår faktiskt. Och det beror främst på min stora dotter. Hon har tagit ett sabbatsår och jobbar hos hos och är den som har organiserat hela mässan i form av nedpackning av varor och annat fix. Jag har inte gjort ett enda dugg. För att jag var arg på maken och sa att han kunde ta sin jävla mässa och stoppa upp nånstans.

Så under tiden jag mäss-strejkade, så fixa hon allt. Och jag är överlyklig över att ha en sån effektiv och duktig dotter!

Intressant att du observerade det hela. Du känner mig bra med andra ord!

Cecilia N sa...

Jag följer mer än jag kommenterar.

Se nu till att dottern skriver upp det här i sitt CV ifall hon skulle vilja "emigrera" till annan arbetsgivare. Hon verkar ha gjort ett gediget arbete.