Måndag hela veckan

I förra veckan, när jag stod i Norge på mässa, så ringde stockholmsmässan mig och frågade lite om min monterbeställning. Vi gick igenom allt noga och var rörande överens när vi lade på.

I morse rasslar vi in på mässan och har plenty to do under tidspress varför vi har bråttom att sätta igång. Kommer fram till montern och upptäcker att de har glömt att måla en vägg. Jag har beställt en svart vägg, men den lyste med sin frånvaro.

Så det var bara att gå en kilometer till Servicentrum, vänta en kvart på min tur, få ett "oj, förlåt, ursäkta, vi råkade visst missa det" och ett samtal till målartomtarna. "De kommer så fort de kan."

Går tillbaka till montern och noterar att golvet inte är städat = det går inte att lägga ut vår montermatta. Plus att de har ställt alla våra pallar inne i montern så det går inte att lägga nån matta över huvud taget. Några snubbar i min ålder åker förbi på en truck och jag rycker tag i dem. Genom åren har jag lärt mig att med smicker kommer jag skitlångt när det handlar om att få nåt gjort på mässan.

Så jag smörar.

"Eh..hej..hörrni, vet ni hur man får tag i nån sorts städare här, eller rättare sagt; en sopborste...jag kan sopa själv...och hur kan man få hjälp med att flytta dom här pallarna ut till gången?..."

Här ska man veta att jag har en 20-årig dotter, som är studieledig och jobbar hos oss ett år. Denna dotter ser extremt bra ut. Och jag är en bad mom som använder henne jämt vid lämpliga tillfällen.

...så jag fortsätter: "för hon här är ju inte mycket till hjälp som ni ser (och syftar på dotterns spinkighet)."

De tittar hungrigt på henne, och en av dem svarar: "Inga problem, jag fixar det åt er."

Jag tycker mig läsa namnet på hans bricka och vi småsnackar lite. Han drar i väg och hämtar en borste, jag säger "tack Göran". Han flyttar pallarna och jag säger "Göran, tror du att du kan flytta den här dit också?" När allt är nästan klart så säger jag till jobbarkompisarna: "Himla tur att Göran kunde hjälpa oss, annars hade vi varit rökta."

Görans telefon ringer och han svarar: "Ja, det är Jocke."

Ridå ner. Och jobbarkompisarna skrattar så de kissar på sig. Jag ber om ursäkt och livet går vidare.

När det är lunchdags så går vi till mässans alternativa restaurang som främst är till för mässans personal. Där är det nämligen billigare: en lunch kostar 65 spänn. Dock upptäcker vi att den är stängd. Får tag i någon som upplyser oss om att den har stängt igen för gott och nu finns bara restaurangen i stora entrén. Den som alla besökare sen kommer att äta på när mässan öppnar. Den som är SVINDYR: en lunch kostar 110 kr. Skitkul att pröjsa 110 pickadoller när man är Gastric bypass-opererad och äter lika mycket som en 2-åring.

Tillbaka till montern bara för att en kvart senare göra illa pekfingret så pass att jag trodde jag skulle smälla av, och jag är ingen piplisa men perkele vad ont det gjorde. Och det blödde. Och det var ett stort hål.

Kolla. Skitmycket skadad. Nästan så att jag borde bli sjukskriven fram till jul.

Jag bor i ett aningens analt bostadsområde. Alltså ett område där många fiiina människor bor. Rika tomtar. Där man har inneskor på sig hemma hos folk. Där man inte har en blå studsmatta från K-Rauta (som vi har) utan en grön från Studsmattexperten för 12 000 kr. Don´t ask me hur vi hamnade här, men nu bor vi här, så det är bara att tugga i sig.

Men i bland glömmer jag mig. Som i kväll. Jag sitter i styrelsen för skolans Föräldraförening. Jag känner de andra i styrelsen mycket ytligt. Av en händelse kom vi in på att en av oss har en barndomskompis som är med i "Hallongrottoronas förening bla bla-nåt." En förening för flator. Jag börjar garva. För att situationen är absurd: jag sitter i ett kök i en 12-miljoners kåk med 6 andra damer, och vi pratar lesbiska hallongrottor. Man måste verkligen bo här för att fatta det komiska i situationen. Utan att tänka mig för så säger jag:

"Eftersom alla här i hooden är såna anala kärringar, så lyckades jag inte få mig med nån kompis in på Pridefestivalen, så jag släpade med mig "talibanen" och harvade runt med henne där en hel dag och herregud så jävla kul (läs: ny upplevelse) hon tyckte det var att titta på alla transor, flator och bögar!"

Det blev tyst. Sen kom det några lama, halvhjärtade försök till skratt. Och jag fattar plötsligt varför jag inte passar in här.