När man närt en trash-junkie vid sin barm

Det här är talibanen. När hon var 5 år. Nu är hon 8.

Ända sedan hon var 1,5 år så har hon varit extremt bestämd med sina kläder. Vi pratar e x t r e m t. Hon har sedan då, varje dag, själv avgjort vad hon ska ha på sig varje dag.

Och jag tycker att man ska välja sina fighter. För mig är det ingen big deal om hon vill ha 4 par trosor på sig, för att hon inte kunde välja...japp, det har hänt. Eller om hon blandar färger hej vilt.

Dock har det funnits..hmm..hur ska jag uttrycka mig..en del tillfällen man haft lite småångest för att ta med henne ut på stan bland normala människor.

Som bilden ovan. Hon tycker att hon är jättessnygg. Mitt i sommaren så har hon skidglasögon på sig. Och en miniponcho. Sen framgår det inte att byxorna är fullsmetade med glitter.

Som sagt, jag har haft lite andnöd då och då men tycker mig ha sett en stor förändring det senaste året. Hon har klätt sig "normalt".

Igår kom jag till skolan och höll på att gå in i ett träd när jag, på långt håll, upptäckte en unge med en klädkombo som fått varenda fågel i hooden att dra så jävla långt söderut som möjligt för att undgå denna 8-åriga fågelskrämma. Några steg till och det råder inga tvivel om vems avkomma det är;

Strumporna. Amenalltså. Det är kortstrumpor som hon dragit så mycket i, att de plötsligt blivit knästrumpor.

Men jag är gammal, tålmodig och en pedagogisk mamma, som ber till Gud inser att den här fasen nog går över.  Väl.

Annars blir hon mest troligt arvlös.