lördag 20 augusti 2011

Home alone

Tonåringen, förlåt; tjugoåringen ute. Maken på mässa i Finland. Taliban sover.

Och när man är ensam får man göra vad man vill. Som att smälta god choklad, duka fram jordgubbar, hälla upp champagne och ta fram en film.

Life is sweet.

Ser ni den grå plåtbrickan med stansade hjärtan? 15 pickadoller på GeKå´s i Ullared. Servietter 9,90 kr också från Ullared. Skålar PIP från Syster Lycklig. Väry billigt. Champagneglas bröllopsgåva. Vit skitsnygg keramikbricka..present från kompis. Jordgubbar ICA Smelivs svindyra. Film från egna butiken..gratis. Ljuslyktor från...kommer inte ihåg. Ljuslykta i kristall från Philippi..som vi säljer till butiker.

9 kommentarer:

stort och smått sa...

Mysigt!!!

Frk Klar sa...

Lovely...och filmen är sevärd...och tänkvärd. I synnerhet med flickor i huset...

Johanna Stålros sa...

NJUT!

Anonym sa...

Hej Mona!
Jag tycker det är härligt att du kör ditt rejs "all in". Mona gillar saker, Mona använder saker. Inget "tänk om nån tycker jag har dålig smak, bäst jag är/ gör mig så neutral som möjligt". Tänk om fler vågade visa vilka de är, istället för att så många gör sitt bästa för att smälta in!

Ärligt talat, och utan att mena det minsta elakt, så verkar vi inte ha det minsta gemensamt när det kommer till stilsmak. Men vi är nog ganska lika som personer och eftersom jag tycker att du är helskön, så kan det ju möjligen betyda att jag också är det. *s*

Allt gott till dig och dina blingade gummistövlar!

MonasUniversum sa...

Anonym: Hehe, det tar jag som en komplimang!

För övrigt så älskar jag Pretty Woman-filmen. När hon går in i butiken där och de utgår från att hon är trailer trash. Det är jag. I ett nötskal. För hundra år sen, när det platinakortet från American Express var sällsynt och alla stod i givakt när de såg det, så fanns det inget roligare än att t ex kliva in i Louis Vuitton-butiken klädd som en trashank. Eller ja, det var väl att ta i, men du fattar. Och möta attityden hos personalen. Tills man bestämde sig för en väska och halade fram kortet. Jävla snopna kärringar.

DET är sånt jag går igång på!

writingbythesea/ordrike sa...

Jag gillar brickan.
Den grå.
Ja, jag gillar skålarna och lyktorna och allt annat, men brickan blev jag typ besatt av.
Ullared.
OK
Jag har en kompis som ska dit i september.
Hon ska få uppdraget.
För övrigt bara älskar jag din Blogg.

Anonym sa...

Älskar oxå den scenen i Pretty Woman... När jag var 19 var jag o systern till min pojkvän o titta på klackring, vi gick runt i stans butiker o bestämde oss för att köpa den vi gillade bäst trots otrevliga tanter. När vi kom tillbaka kan kärringen inte ens vara tyst utan kläcker kommentaren "kommer ni tillbaka"... Kan ju säga att vi var snyggt klädda, pumps som man skulle ha på den tiden o snyggt sminkade o allt. hade jag bott i en större stad då hade jag vänt på klacken, men vi hade inget val än att köpa hos kärringen grrr

/Anne

Anonym sa...

Mona: Vad bra att du tog det som en komplimang! Ibland försvinner det man menar, eftersom orden ser annorlunda ut på nätet.


..och när det kommer till Pretty woman-scenen så skiljer vi oss åt. Jag älskar också filmen, men när jag handlar är jag snarare den som försöker betala men har tomt på kontot, haha. Det är ekonomiskt sett värdelöst att plugga när man är över trettio. :)

(Ni behöver inte en extrajobbare på nåt av företagen..?)

AnnE sa...

fifan jag hade garvat mig tandlös om jag vart med... jag säger då det. Snopna käringar är ju bland det roligaste som finns (jag kan också bjuda på mig själv i de fallen;))