Telia, iPhone och kundservice. Och en arg make.

De senaste 15 åren har jag införskaffat mina julklappar till allt och alla på NK. Av bekvämlighetsskäl. För där finns allt.

Plus ett garage som jag kan utan och innan och därför aldrig tappar bort bilen i. Väry good.

I år har jag haft hjärnsläpp när det gäller maken. Inga roliga julklappar, bara småsaker.

Men så kom jag på nåt.

Maken är svårt sugen på en iPhone. Och i våra företag ringer vi med Tele2. Vi gillar inte dom andra. För de suger.

Bra så.

Om det då inte vore för att just Tele2 inte tillhör de utvalda för att sälja nämnda telefon. Så därför har han inte skaffat någon utan bara dreglat på andras. Dreglat hårt ska tilläggas.

24 timmar innan julklappsutdelningen så får jag riktig panik och skiter i mina löften om att never ever gå över till Telia eller Teleskitnor igen (inte 3 heller för den delen), och drar till en Teliabutik.

Svinmycket folk, svettig, bråttom hem. Säljaren säger nåt om att portera numret från Tele2 till Telia. Vill ha org.nummer på det bolag telefonen står på. Jag svettas mellan brösten och vill ut därifrån fort som fan, rabblar org.numret, skriver på ett papper. Därefter utspelar sig följande:

"Om det inte är några problem såsom att abonnemanget är bundet, så kommer du strax att få ett sms till ditt nummer om att det är ok, och då kommer du tillbaka till mig så ordnar vi en telefon."

"Okey, låter bra, men det går inte iväg nåt sms till hans mobil då? Det liksom förstör överraskningen."

"Nej, nej, jag har skrivit in ditt mobilnummer så det är inga problem."

Mycket lättad och väldigt mycket mer svettig drar jag därifrån. Sitter och småsjunger asnöjd i bilen då telefonen ringer och maken skriker:

"Vad har du gjort med min telefon?!"

"Eh, vadå?" Svettiga brön igen.

"Javafan, jag får ett sms här om att nån jävla portering inte funkar för att fel org.nummer är angivet och att jag skall återkomma!"

Okey. Bra kundservice där Telia, tacksåjävlamycket för löftet om att inte messa maken!

"Asså, ehh, jag tänkte fixa en iPhone till dig."

"Jättebra, men JAG VILL INTE HA NÅT JÄVLA TELIAABONNEMANG! Och inget annat heller!"

"Amen det är lugnt, då skiter vi i det."

Sa jag och lade på luren.

Och här tänkte jag fortsätta med en jävligt rolig avslutning på det hela, men eftersom jag är gift med Mr Snokalajnen så får det vänta till efter julafton...

I morgon blir det granbild och tack-så-mycket-för-i-år. Typ.

Häpp.