Män ska inte lägga sig i.

Maken har ju svårt för förändringar här hemma.

I synnerhet om det står "kronor" bakom förändringen.

Och om förändringar innebär att man exempelvis ska byta gardiner, ja, då förvandlas han till nån sorts neandertalare. Han kan på fullt allvar inte FÖRSTÅ varför man måste byta ut gamla gardiner. "Det är väl inget fel på dom andra?!" Och han har ännu inte smält att jag lade ut 15 000 kr för dessa. Det kommer han aldrig att göra. Och inte jag heller. För fula var dom. Så jag har bidat min tid.

Och för ett tag sedan anlitade jag gode vännen Sömmerskan. Och tillika Esteten. Jag hade en färgidé. Som var galen. Men hon tyckte det var ascoolt;

Svarta matsalsgardiner.

Mitt problem var ju hur jag skulle mörka det här för maken. Han är ju rätt disträ. Hade ju hoppats att han kanske inte skulle märka nåt. Men jag insåg att dessa svarta gardiner skulle bli aningen svåra att undgå.

Hur det nu kom sig, så fick maken reda på planerna. Han muttrade. Och jag dubbelmuttrade. Sen har tiden gått. Jag har inte haft tid att mäta och fixa.

Men i veckan kom gode vännen Sömmerskan. Och mätte. Och maken mumlade nåt om att det inte var "färdigförhandlat".

Och nåt om "då kan jag alltså gå och köpa en ny bil, utan att berätta om det då?!"

Vad fan. Vadå! Det är väl en jävla skillnad!

Väl?

Eller?

Rösta på mig