Vad är det med måndagar egentligen? Jag HATAR måndagar.
Av olika orsaker så har jag min värsta arbetsdag på måndagar. Jag gör ett rutinjobb, som måste göras på måndagar. Och jag är den som måste göra det.
Och det kan jag leva med.
Men så har jag en chef, som de senaste måndagarna, förvandlas till komplett galning. Som inte har förmåga att hantera stress what so ever. Som är universums mest krävande människa. Som inte accepterar några som helst misstag. Ever.
När dessa två händelser inträffar på samma dag, så är ett världskrig oundvikligt.
Och inte gör det saken bättre att vi har ett sjujäkla humör båda två. Så gissa om det ryker!
Idag blev jag så arg, så för första gången på en miljon år, så har jag lagt ut mitt CV på en jobbsajt.
För jag har äntligen bestämt mig för att man inte MÅSTE jobba i hop med den man är gift med.
Satan. Jag är så förbannad så det bolmar ur öronen på mig.
Rösta på mig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
*ler*
Jag blir också ofta arg,,, en gång blev jar sjukt jävla arg, en torsdag var det. Reste mig upp, gick här/därifrån via "komvux" och anmälde mig till en radiomediautbildning. På fredagen fick jag svar att jag fick börja trots att utbildningen pågått tre veckor redan. På söndagen ringde "chefen" som ville ge mig ett par dagar att lugna ner mig på och frågade om vi "ses imorgon", "nej" sa jag "för imorgon börjar jag plugga". Och jag pluggade hela året utbildningen höll i sig, sen gick jag tillbaka. Och är kvar. Men det visste du redan. Att jag är kvar alltså. Numer blir jag sällan lika arg, men det händer. Har lärt mig att "hantera det" (fy faaaan vad vuxet det lät, haha!).
Hoppas det löser sig! *kram kram*
Wow! Jag önskar jag kunde göra nåt sånt. Förmodligen kan jag, men vet inte vad jag ska göra riktigt.
Dock är det en skillnad mellan oss: du behöver inte gå till sängs med chefen. Och även om jag har ett jävligt stort hus, så hjälps det inte: vi stöter på varandra ändå!
Fan. Jag är så förbannad så jag smäller av. Fortfarande. Och inte gör det saken bättre att man har två dagar med ENDAST ananas. Saatana perkilä!
Tack för kramen. Den värmer ända hit.
Men det låter ju ingen bra, men dt kanske blir bättre att jobba kvar sen ,när du står med ett nytt jobb i handen? då blir det nog andra bullar;)
Att du har ett stort hus vet jag redan hahaha jag drömde om dig o talibanen inatt;)
Sen du är en jäkel på att scrappa, låt dom andra här på bloggen också få se lite sånt;)
*kramar om *
Vänta lite nu Monica; vadå? Hur vet du. Och näe, jag är inte en jävel på att scrappa. Däremot en jävel på att köpa scrapprylar.
Hhhm, känner du nån, som känner mig?!
haha jag drömde om dig ju;) inatt...
Du hadde stora kataloger mer jättefina papper....
du skulle kunne ha kurser hemma så mycket hadde du...
Då kan jag meddela att du hade en sanndröm! Jag har miljarder papper!
Du borde bli journalist
Vänta, först skrattar jag åt att någon anonym skriver "du borde bli journalist". Varför!? Skribent, krönikör är väl mer korrekt ord? Journalist suger nog, bättre att få skriva blaj rakt upp och ner utan att kolla källor och annat trams.
Mona, ja jag slipper ligga med chefen. Men det är fan inte långt ifrån. Ring mig när du är arg nästa gång. :)
Skicka en kommentar