söndag 10 juli 2011

När det passar

Min man passar aldrig tider. Aldrig. Jag är däremot en tidsfascist. Man kan säga att det klaschar rätt bra mellan varven. Och man kan också säga att det har missats ett och ett annat flygplan genom åren. Han säger att han inte kan rå för det, att han "bara är sån". 

De första 10 åren så höll jag på att gå bananas eftersom jag tycker att det är oerhört nonchalant och arrogant, men nu har jag lärt mig att leva med det och rycka på axlarna. För det mesta.

Men, för att ha den här "åkomman" latent i kroppen, så är det ytterst märkligt att samme man på klockslaget sitter framför tv:n när det vankas final i nåt. Vad det än må vara.

6 kommentarer:

GudinnanT sa...

Ja det där är en jävligt mysko åkomma..

Min sambo har en till mysko åkomma som jag inte fattar hur det går ihop...på jobbet ja då kan han minsann göra upp till tio saker samtidigt och lyckas fenomenalt bra men hemma ge han två saker att göra och inget av det blir gjort...hur fan går det ihop???

Johanna Stålros sa...

hihi ja du....kram Johanna

Anonym sa...

samma här... vet inte hur många samtal och sms om missade flyg jag fått men det är det vardagliga som gör mig fullkomligt galen. precis som om hans tid är viktigare än någon annans.

hur lär man sig rycka på axlarna?

Anonym sa...

Har en kompis som är likadan kommer alltid för sent eller glömmer bort tiden. Har ingen riktig ursäkt. Men ska det hinnas med ett flyg, tåg eller buss till en annan stad som person köpt och betalt biljett till då kommer man i tid. Försökt att fråga varför alla andra ska vänta och om inte deras tid är lika mycket värd då det ju uppenbarligen går att komma i tid, men det blir det aldrig något svar på.....

Emma sa...

Jag känner igen det där fenomenet med min pojkvän. När vi ska passa en buss så är han klar så att man får springa till den ( jag är klar 20 min innan bussen går), men jävlar när det är hockey, då laddar han en halvtimma innan.

Eva sa...

Samma här! Jag har löst problemet genom att ställa alla husets och bilens klockor ungefär- det är lite olika från klocka till klocka- en kvart i förväg... Både barnen och jag är trötta på att jämt komma försent till allting pga sambon, eller att behöva känna oss stressade för att han är sån tidsoptimist.