måndag 4 juli 2011

Om att bli barnvakt i en pool

Igår kom ett gäng norrmän hit. Bland annat en ny mormor med två barnbarn. Flickan är lika gammal som talibanen och pojken 5 år. Tjejerna blev givetvis kompisar på två röda. Pojken höll sig i barn/bebispoolen då han inte är simkunnig.

Jag tyckte mormodern var väldigt tyst, men tänkte inte så mycket mer på det, förrän vi råkade hamna vid samma bord vid lunchen. Hon hade fått migrän.

Eftersom jag är världens snällaste, som dessutom vet hur det är att ha migrän, så sa jag till henne att jag kunde ta hand om barnen. "Gå upp och sov du, jag är kvar här till halv sex." Hon blev oerhört tacksam och jag tänkte, att; hur jobbigt kan det vara liksom.

Ehh. Väldigt jobbigt visade det sig.

Det börjar med att jag fick lägga boken i från mig för att koncentrera mig på att hålla ögonen på pojken. Skiträdd för att han skulle försvinna, eller drunkna. Våra stolar var dessutom 50 meter därifrån så det var kikarsikte som gällde. Typ. Sen gick det bara utför.

För lillkillen bestämde sig för att han vägrade bada i pluttpoolen. Hans storasyster talade om att han inte fick vara i stora poolen om inte en vuxen var med.

Så jag fick hoppa i. Jag som är norra Europas värsta badkruka. Badar mycket sparsamt.

Jag har ingen erfarenhet av pojkar. Alls. I synnerhet inte 5-åriga duracellkaniner. Som vägrar gå upp ur poolen. Talibanen blev skitsur eftersom jag sällan, eller aldrig leker med henne i pooler.

Efter två och en halv timme så började barnklubben. Tjejerna ville gå, men inte killen. Då var jag så slut och min hud hade skrynklat ihop sig totalt, så jag var desperat. "Amen vet du, det är JÄTTEKUL i barnehagen, och om du går dit så får du en glass av mig efteråt." Sa jag. Han gick på det och försvann med tjejerna.

Jag satte mig i solsängen och drog fram en bok. Kunde inte koncentrera mig. Hur var det nu, är det personalen där som är ansvarig, eller kan barnen bara dra hur som helst? Jag sitter och stirrar i en timme på glasdörrarna borta vid barnklubben och till slut kommer han.

Det var tråkigt och han var sugen på glass. Vi går och köper. Han väljer en stor fet chokladhistoria och det tar 2 minuter, sen rinner det choklad ö v e r a l l t. Efter att vi sanerat solsäng och 4 kvm golvyta, så ville han bada. I stora poolen. Jaha, det var bara att hoppa i igen. Men först säger han att han måste på toa och försvinner iväg.

När han ställer sig på stegen, och jag står i vattnet, beredd med en badring, som han skulle hoppa i, så ser jag att han är grön på insidan av låren.

Bajs. Plenty of BAJS.

Alltså, jag kan torka spyor dagarna i ända, men bajs, där går gränsen. Till och med när mina egna döttrar var blöjbarn så hade jag grymma problem med bajseriet.

Men poolen är sekunder i från att bli nedbajsad så jag stoppar honom och talar om att vi måste gå på toa och göra oss rena.

15 minuter senare är vi i poolen. Och jag leker som aldrig förr. Jag som hatar att få vatten i ögonen.

Mormor dyker upp 5,5 timmar efter att hon har lämnat oss och mår fortfarande dåligt, men kan stå på benen. Jag är fullkomligt slut, men säger att jag självklart ställer upp senare på kvällen om det blir för tungt för henne.

Jag måste vara osedvanligt korkad. 

20 kommentarer:

Anki sa...

Eller en väldigt fin medmänniska? :-)
Att du orkade!!

Anonym sa...

Eller helt otroligt snäll! Alla vi som har migrän ibland förstår hur mycket det där betydde! :)

ulrika sa...

Jag är galet imponerad, du ska ha evig ära och berömmelse för den insatsen!

pangis sa...

Ja det är du.. men så hjärtegod och varm att jorden skulle bli en bättre och finare plats att leva på om fler var som du!!!

Pernilla sa...

Herregud! Du är fantastisk. Men jag är glad att jag inte skickade mina barn med en mormor som glatt lät en främling passa ungarna i nästan 6 timmar. Va fan? VAd som helst kan ju hända. Tur att det var du. :)

peterlina sa...

Alltså, du kan få hänga med på semester med mig. Jag med min migrän. Men jag har århundradets lugnaste son, så allt du behöver göra är att titta så han sitter/ligger kvar under parasollet. :)

Småländskan sa...

Du är så långt ifrån korkad man kan bli, du är snarare så otroliskt empatisk och "medkännande" som man nånsin kan bli. Sträck på dig Mona, du är bara så bra!

Åsa C sa...

Vilken insats! Hon är dig säkert mycket tacksam.

Cajsa sa...

Dagens hjälte! Du verkar vara en otroligt omtänksamt person (och rolig)

Mammy sa...

Hur vågade hon lämna ungarna med en okänd!?
Tur det var du!!!!!
Du är ju helt underbar. Vilket hjärta du har....fast det ver jag ju!! Kram

Ninni897 sa...

Du får ta hand om mina barn när som helst! Sexåringen (flicka) är så lugn man kan vara när man är sex år (förutom tonårsutbrotten). Tvååringen (pojke) hjälper mamma att bli av med den sista övervikten efter GBP operationen. Där får man inte bara migrän som otränad, utan också tinnitus. Lycka till! :)/Ninni

Anonym sa...

En heroisk insats! Det trodde jag inte om dig. Oj det lät fel, vet att du är världens bästa, men ändå... DET trodde jag inte. kram på dig LiSe

Finnpajsaren sa...

Du. Veran är på ett plan på väg ner just nu, as we speak. Hon tål inte nötter då men annars äter hon allt. Have fun!

Åsa Hellberg sa...

Heja snäll!

Tina N sa...

Nej, jag tycker att du är osedvanligt snäll! :)

Den natten måste du i varje fall ha sovit gott eller... ;)

compagnietmarie sa...

Tack för att du finns, du pysslar inte bara om oss bloggläsare i form av inlägg så vi får garva lite utan även andra behövande;) Du är en pärla, men det visste jag;);)
Kram

Anna i Malmö sa...

Absolut inte korkad, men ett hjärta av guld har du!
Ängel med dolda vingar o glorian på sned också, då o då ;)

Fi fan vad jag tycker om dig.

Maria sa...

Eller väldigt snäll och medmänsklig!

Malin J sa...

Nej, du är inte korkad. Du är snäll och omtänksam. Men jag kan ju inte låta bli att fundera över varför mormodern inte har migräntabletter? Tar jag mina tabletter vid första tecknet på migrän så är attacken över efter två timmar,högst. Har man migränanfall så brukar man ha vanan att ha tabletter med sig vart man än går. Det lär man sig snabbt eftersom anfallen varar betydligt längre om man inte tar medecinen i tid.

Anonym sa...

En genuint god människa! Det finns få sådana nuförtiden. Heder åt dig!

Mimi