söndag 30 maj 2010
Sa jag att jag älskar talibanen
Jag tar tillbaka det. En stund i alla fall.
Det här är resterna av ett gäng skalperade barbiedockor.
Hon säger att hon bara skulle "klippa topparna, men saxen hamnade åt andra hållet hela tiden....på allihopa."
Hade hon varit 15 så hade hon fått utegångsförbud resten av året. Nu blir straffet ännu hårdare;
Jag har just meddelat att hon kan fetglömma sin största önskan: att få en Mariposa-barbiedocka. Nu har hon gråtit i 40 minuter och påstår att hon "aldrig kommer kunna sluta gråta, och jag gör vad som helst mamma!" Och "jag klippte inte i dom finaste barbisarna mamma."
Och jag var noga med att tala om att jag inte var förbannad. Snarare väldigt besviken. Herrejösses vilken ångest hon har.
%&/&#"#!-unge!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
23 kommentarer:
Det kommer att kosta henne mycket terapi det där...(lite mammaångest nu?)
Tigerlilja: Lägg av, jag får ångest nu! Problemet är att hon tror att det bara är att köpa nytt. Och hon måste tro att vi är Sveriges fattigaste människor, för jag säger jämt: Nä, vi har inte råd, det kostar för mycket pengar."
Men jag måste nog sluta med det för det var inte så länge sen som hon höll upp ett Filmjölkspaket på ICA och "mamma, har vi råd med det här?"...
Hur som så vill jag hon ska respektera sina saker och inse att allt kostar pengar och man får kämpa och spara om man vill ha något.
man var glad hon klipper i dockorna när hon "leker" frisör, och det inte är kompisen hår hon klippt av det vore värre!!
Inte behöver ungen terapi för det där. Gör man fel så är det faktiskt inte mer än rätt att man får ta konsekvenserna av det nån gång ibland. Och besvikna mammor biter hårdare än förbannade.
Men man ska iofs aldrig hota med sånt man inte kan hålla för jag har en känsla av att du säkert kommer att köpa den där dockan för eller senare. Eller oxå låter du henne spara ihop pengar till den själv, sånt gillar min unge och han leker alltid lite mer försiktigt med de leksaker han betalt för egna pengar.
Jag ÄLSKAR denna underbara goa Taliban!!
Sitter här o skrattar högt. Förklaringen är underbar o du vet väl själv hur vissa dagar är. Allt blir bara fel, hur än man försöker *helatiden* *gapskrattar dubbelvikt*
Hon är bäst!
PUSSS
Hon kanske bara ville att dom skulle bli FINARE i håret, fixa sommarfrillan kanske? Finns ju massor med tjejer som klär i korta frisyrer.
Jag gjorde precis likadant med alla mina Barbiedockor när jag var liten så jag förstår henne precis.
(Och ja, min mamma blev också arg.)
My god, stackarn! Jag har fortfarande hemska minnen från när min mamma sa sånt till mig, det fastnar som faaan. Stackarn!
Oooh! Orden jag avskyr att höra från min mamma "Jag är så besviken på dig"
Då ser jag hellre att hon skriker och svär (vilket hon aldrig gjort, nånsin... tyvärr)
Tycker du har bra tänk (ditt svar till tigerlilja)! Tummen upp! :)
Haha! Det där är väl ingenting, själv var det mitt eget hår jag klippte lite då och då efter dagis. Det blev jättefint! inte... mamma var absolut inte glad! Men helt rätt att hon ska lära sig att saker kostar och att man ska vara försiktig!
Själv hade jag en syrra som frissera mig... med "stubb-lugg".
Inte alls populärt.
Vad glad att det är barbierna hon klippte, min ena storasyster, klippte min andra till KONFIRMATIONEN??!!??!! De var alltså 14 och 15 år, snacka om mammas hjärtinfarkt när hon fick se sin dotter som hade låååååååååångt blont lockigt hår, komma hem, klippt kort som en pojke, sent kvällen före den stora dagen :) detta var precis i början på 70 talet ;))vilket naturligtvis var katastrof!
OJ! Glömde säga att det var Anette som skrev ovan :)
Hrm.. Jag hade förstått om det var kläder hon klippte sönder? Eller kompisens barbies. Eller ett lakan?
Tycker ungen verkar kreativ!
Ångrar hon sig för att du blev arg, eller för att hon tyckte de blev fula/oanvändbara?
Va glad att det är barbisarnas hår. Mina pysslade på egen hand, i eget hår.
Storasystern fick klippa av 20 cm för att få till en frisyr. Och vilken frisyr sen.. Fult som attan.. Men det växte ju ut.
- kan nämnas att dom inte gjort det igen..
Ever.. mamman bidde onådig kan jag säga..
Jamen det var väl tur att det var sina egna prylar hon klippte sönder. Min numera tonåriga dotter och hennes kompis kom (för ett antal år sedan) in från trädgården och hade klippt ingredienser till "häxsoppa" - säkert 25 tulpanknoppar låg det i hinken - då grät jag på riktigt.....
Jag och min kusin klippte varandra. En tofs vardera på varandra, av två pippilotta-tofsar. För min kusin var det tur att Mamma och Pappa tittade på oss två, sedan tittade de på varandra och gapskrattade. Morbror och Moster kunde inte annat än skratta med, men det satt lååångt inne, kan jag säga :-D
//oinloggad Malde
Är det inte kanske konsekvens nog att hon får leka med de där skalperade varelserna..? Hon lär ju ledsna på deras missbildningar men då är det som det är liksom..!
Hot och straff har jag inte så mycket för...
Haha, själv hade jag souvenir(hur 17 stavas det???)-docksförbud från jag var liten till jag var 12 för att jag alltid swmonderade dem i småbitar för att se hur de var uppbyggda. Sedan var det bara att slänga. Kläderna var ju bara påklistrade så det fick ju inte att fi ihop det snyggt igen. När jag var 12 fick jag en för första gången. På läääänge. Jag höll mig några månader men sedan åkte den också.
(och det är lugnt, hon kommer över det).
Jag ska SLUTA svara från iPhonen, den bara fjantar sig och stavar konstigt. Jaha, vad jag försökte säga var att jag nedmonterade mina dockor från London och gu'd vet vart, så hela släkten var förbjuden att köpa sådana saker till mig. Jag har aldrig gillat att leka med dockor, dockor är till för att dissekeras... Talibanen kan komma att bli välbetald när hon växer upp, kanske läkare? Kiruuuurg.... Fast det HADE varit bättre att klippa av kompisens hår, människohår växer ju ut igen. I alla fall mitt, och jag har allt både blivit klippt och klippt själv.
Eftersom jag visste att barn klipper i saker som de inte ska klippa i hängde jag undan min brudklänning låååååååångt in i klädkammaren. HUruvida de hittade den och åtgärdade den vet jag inte för den hänger där fortfarande.
Det enda jag vet som kommit ivägen för saxen var min dotter när 5-åriga kompisen lekte frisör med henne.
Men det var inte värre än att åka till fabbo frisören och åtgärda till en frisyr. Så fick de begå den premiären också ... (jo jag lät klippa sonen samtidigt).
Vad gör det om hon klipper i sina dockor? På riktigt? Jorden går inte under.. det är hennes dockor och det är hon som får leva med att de är korthåriga. De är inte trasiga för det... hon kanske vill bli frisör när hon blir stor?
Lee: så kan man också tycka. Problemet är att hon ångrar sig som fan nu. Och vill att vi köper nya barbiedockor. Jag fick fram mitt budskap: 1) man är rädd om sina saker 2) näe, jag köper inte nytt när man har gjort ett medvetet val. 3)det går så bra så, att ta av sina egna pengar och köpa nya barbiedockor om man så vill. I dont care.
Skicka en kommentar