Jag inser att ni minsann är aningen bortskämda med uppdateringar här på bloggen. I normala fall har jag inte en tanke på sånt, men just nu så är jag inne i en period där jag har väldigt mycket att göra på dagarna, och ännu mer på kvällarna, så tiden räcker inte till.
Idag kom jag hem och fann att tonåringen gjort en tatuering. En liten historia strax ovanför skulderbladen. Nåt om "Att leva är att strida", på latin.
Och inte ett skit kan jag säga. För hon är väl medveten om att mina tatueringar kom till i samma sekund jag fyllde 18. Hon väntade i alla fall ytterligare ett år. Jag tog en bild av den men fick stränga order om att inte visa den i bloggen. Så då gör jag väl inte det då'ra.
Men det var ganska snyggt.
Vad mina tatueringar består av?
Alltså, nu ska man ha i minnet att jag var 18 år här va. Jag har en liten blomma på foten, ganska snyggt måste jag säga. Och jag minns att jag var så himla stolt över att vara först i Sverige med just en tatuering på foten. I synnerhet när jag kom dit och hade bestämt mig för att jag skulle ha en myra på knät. Mmm, jag vet, lite lätt störd var man därute i förorten.
Sen har jag en hmm...oj vad jobbigt det blev nu..Vid den tidpunkten så var jag ihop med en kille, som precis gjorde slut med mig, så jag gjorde ett pluttelitet hjärta med en pil igenom.
Men det stannade inte där, nä, jag var tvungen att trycka dit en fågeljävel också. Det hela skulle givetjävlavis symbolisera olycklig kärlek och fri som fågeln. Veckan efter blev vi ihop igen, men det var så lagom dags då..
Gudskelov så hade jag tillräcklig sinnesnärvaro att göra dem väldigt små och placerade så att de döljs av behån. Och efter ett bröstlyft för några år sen så halkade den ännu längre in på bröstet. Jag ska göra ett till lyft om några år, och då lär den försvinna.
Så nä, jag kunde inte säga så mycket till tonåringen. Hennes smak var betydligt bättre än min. Dock tycker jag nog att tatueringar är ganska fult. Passar bara en viss typ av tjejer/kvinnor. (Hej Mrs Li!)
Eller så var det det här med åldern igen..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
23 kommentarer:
Dina tatueringar är åtminstone små och smakfulla (låter det som åtminstone). Själv får man försöka hålla emot med näbbar och klor att inte min (stört impulsive) man ska gå och tatuera sleeves. Dels för att jag anser det inte vara speciellt snyggt och dels för att jag känner honom och vet att han kommer ångra sig. Han har hittills nämligen gjort två tatueringar och ångrade dem samma vecka. Hej vi som tänker igenom saker noga innan liksom.
Jag tycker det är ganska coolt. Speciellt kär är jag i Långa Barnets som är ett stort hjärta där det står Mom, sitter på rätt ställe på hans bröst. ;)
Hans pappa undrade när han skulle tattoa in honom, han svarade att det blir väl nåt på röven eller så. (jodå han gillar sin pappa också)
Ball unge det där.
Jennie: Stoppa honom för fasiken!
Trasan: Jamen nu ska jag nog höra med damen varför hon inte valde en sån tatuering! Snacka om att få ett mammahjärta blödigt!
kan tala om att i usa så är det väldigt vanligt med tatueringar på skolan där jag går bland tjejerna. Fresten hur är moblien ska skaffa ny och funderar på nått av samma märke :)
Om hon ångrar sig så kan jag tipsa om en himla trevlig doktor som tar bort den med laser. Han sa att det skulle ta ca 10-12 behandlingar. 3 år senare är jag uppe i 28, men han tar inte betalt längre iaf. Happy days!
Jag har oxå valt att placera mina tatueringar på ställen där de går att dölja, men oxå att visa om man vill det.
Jag gjorde det kinesiska tecknet för lycka i samma veva som jag träffade min man för 13 år sen.
När han dog fick jag gjort ett hjärta med vingar.
Tatueringar är och kommer att förbli fula.
Sorry.
Men jag fattar inte grejen.
Hej
Har en dotter på 16 år som gjorde en tatuering för nån vecka sen(hon hade mitt medgivande)
Kan säga så här..hon ångrade det redan efter nån dag..to late liksom..men vissa dagar tycker hon den e helt ok..hon har ett litet hjärta bakom örat, så den syns ju bara om hon har uppsatt hår..
ahh, jag som är så glad över min, och ångrar den inte en sekund.
Trots min aktningsvärda ålder....=)
Men då har jag planerat den i några år...
och om jag nu behöver en ursäkt så är den mestadels gjord för att dölja ärr.
=)
Jag kommer vara dne enda på långvården som inte har en tatuering. Men om det blir av, så ska jag ha en Marsipulami. På min vänstra överarm.
Singelmamman kommer inte att vara ensam utan tatuering. Jag har inte heller någon. Än i alla fall. Tror inte att det blir någon heller. Jag är för feg, tror att det kommer att göra för ont. Dessutom är jag rädd för att jag ska ångra mig...
Gillar inte tatueringar (även om de är snygga). Associationerna går direkt till mina gamla släktingar i grannlandet som varit på sjön. Ni vet tatueringar som blivit gjorda i nå'n hamn eller så.. Blev anti som riktigt liten. Men din blomma på foten é fin i alla fall!
kram LiSe
Kärringen mot strömmen här då... har tappat räkningen på hur många tatueringar jag har ;) Men nu känner jag mig rätt nöjd. Min favorit sitter på handleden - familjens stjärntecken. Många stjärntecken blir det med 4 barn, födda i varsin månad. Bild på bloggen.
Hej sötaste Mona!!
Tänkte bara fråga dig hur tusan man kan se hur många unika besökare man har per vecka?? jag har blogg.se och i deras räknare så ser man ju bara hur många man har om dagen. Är det någon sida man registrerar sig på eller?
kram Pierre
Pierre: regga dig på Bloggportalen.se Det är den största. Sen har jag även reggat mig på susnet. se, där kan du få exakt info.
Ja, det är ju tur att smaken är som baken detta med tatueringar.
Personligen har jag 5 st, en på vardera ben, på vardera överarm och en på vänster underarm.
Å de är ganska så stora oxå.. ville inte göra nåt litet pytte eftersom jag är ganska så stor själv.
Den jag är mest stolt över sitter nere på vänster ben, det är en tattoo med tribal, ros, hjärtan och i hjärtana står det mitt, min man´s namn och vårt bröollopsdatum.
Ha dé bäst.. // Annelie
åcj jag är djävligt nöjd med mig tatueringe sen kan jag ddölja om jag vill,
Ja du...taueringar kan va snyggt på rätt person och med rätt motiv.
Själv tyckte jag att jag va smart i 15 års åldern å gjorde mig en ros på skinkan. Min mor var väl inte så våldsamt imponerad kan jag ju säga.
Och ångrar mig det gör jag...och blir lika förvånad varje gång nån frågar vad har du där...jag har lixom förträngt att jag har den där fula numera inte så röd och fin ros.
Sen har vi sambon som vid 17 års ålder av nån mystisk anleding gjorde ett kvinno ansikte med en varg under på vänster arm...sen nåt år senare gick och gjorde en dö skalle med en öl burk!!! På Höger arm.
Snyggt inte riktigt kanske...Nu har ju jag en kompis som är en av sveriges duktigaste tatuerare som med glädje skulle fixa till båda hans misslyckade konstverk (även min men jag har ju glömt att jag har en tatuering)...men se det vill han inte...han brukar mummla nåt om ung och dum och att han får stå sitt kast. Jag tror mer på att han är en fegis och är rätt för att det ska göra ont!
Känner en kille som ville vara cool och tatta sitt namn med ett kinesiskt tecken. Sagt och gjort... Stolt mailar han en bild på den till mig och jag visade den för en kompis tjej som var Japanska. Efter att ha studerat bilden några minuter och även med huvet på sned brister hon ut i ett gapflabb. -Vet han om att det står liten groda på hans arm?
Så nu har jag reggat mig på bloggportalen. Men då jag är ganska så rejält efterbliven så hittar jag fortfarande ingen statistik... =( Tell me, var ser jag den?
P
Jag kan säga såhär: detta är ingen förhastad impuls för att jag är 18 och kan bestämma själv. Har velat ha samma text i samma typsnitt sedan 5 år tillbaka, så har haft lång tid för att ångra och ändra! Och precis som Monica så kan jag dölja den när jag vill! (Och ja, mamma har rätt, min tatuering slår hennes pippifågel med hästlängder, och jag är SÅ nöjd över att hon kan erkänna detta på bloggen) ;)
Kram på er!
Det är helt riktigt att det bara är vissa människor tattoos "klär sig på" - tycker jag!
Jag har 7 tatueringar och har inte ångrat nån av dom jag har gjort.. (mer kommer..)
Skicka en kommentar