För några dagar sen så var vi på middag hemma hos några norska kollegor..i Norge.
Frun i familjen har aldrig varit i Sverige och varpå vi efter diverse "Va? Skojar du? Nämenherregud, sa att "Självklart måste ni komma och hälsa på nån gång, ni kan bo hos oss, inga problem". Vilket vi givetvis menade.
Kvällen går och ämnet kommer upp igen. Maken säger då: "Jamen kom nu i höst, det vore kul".
Paret blir eld och lågor och säger ja, ja javisst. Till saken hör att maken i familjen är engelsman, och har inte heller varit i Sverige.
Jag blir däremot lite svettig eftersom vi har extremt mycket att göra fram till 1 februari. Det är liksom vår högsäsong just nu. No room för socialisering om jag säger så. Och absolut värsta tiden för oss är oktober månad. Dödens månad. Detta då vi dels har en stor mässa för allmänheten, och dels för att vi förmodligen flyttar upp det nyinköpta företaget från Nyköping till Stockholm, en enormus gigantusflytt.
Så jag försöker lite snyggt få maken att fatta galoppen, men han har för mycket vin och champagne innanför västen, varför han är helt jävla hjärndöd.
När vi ska gå så hör jag honom säga: "Jamen låt oss bestämma en helg när ni kommer över. I oktober kanske...?"
Asså. Ibland undrar jag.
tisdag 31 augusti 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
Socialisering för Mona och företagsflytt för maken kanske...?
Skulle inte vara mer än rätt när han nu bokar in besök mitt i värsta kaoset!
Det låter som att han får outsourca något av det. Men med tanke hur snåltarmen är vriden på maken så kanske det blir lite problematiskt?
Oktober är alltid sinnessjuk. Även i min branch (reklam). På en ex-arbetsplats kallade vi oktober för Gris-oktober. Bra namn. På en bra månad.
Där ser man vilken koll han har på verksamheten.
Mitt ord för dagen: Delegera. //Gina
Men det är väl lite typiskt karlar, eller hur?
du kanske er på lagret nån gång ? jag kan hämta der eller ta en lunch som sist äta måste du ju!!
Monica darling, ska du åka till lagret i Nyköping då? Jag pendlar ju dit varje dag..
Hur många hjärnceller var påkopplade i det ögonblicket? 2? Som motarbeade varandra??
Det löser sig. Man kan glida rätt länge på stående inbjudningar om det inte passar alla inblandade parter!
Jag kan höra ända hit dit språk och tonläge när ni åkte därifrån! Hahahahaha
Catering.
Jag kan komma som ett komikerinslag.
Naken.
Hej Mona! Nu har jag ägnat ca 3 kvällar åt att läsa nästintill hela din blog. Detta efter ett tips från en annan rolig blogg som en pysslig tjej skriver http://lillpiga.blogspot.com/
Eftersom jag gillar Lillpigas blogg var jag ju tvungen att följa hennes tips (hon lovade många hysteriska skratt och hon hade rätt!).
Du är ju helt fantastisk! Jag vill fråga - tycker du det är ok att man länkar dina inlägg osv via facebook eller liknande? Jag måste ju få dela med mig av denna härliga blogg!!!
Kramar Jenny
Jenny: Åh vad du är gullig, tack så jättemycket! Och självklart får du länka.
Jag tror Lillpiga ska få bli min hallick.
Sus baby; inga problem, se bara till att du varit hos frissan före..
Frk Vilja: Jag får skjuta på det, enklast så.
Småbarnsmamma: Ja, jag kan ju keep on dreaming om det skulle vara så!
Fräsigt: Tack. Det där snor jag. Gris-Oktober.
Annette: Han lider av en sjukdom: socialisera-sjukdomen.
Gina: Sant, men ibland funkar det inte.
Smultron: Jamen exakt! Och du, tack för mailet. Mycket intressant läsning.
Singel: Är helt övertygad om att du inte var ensam om det.
Bitten: så JÄVLA typiskt!
Shit, bruden, har haft värsta mardrömmen i natt! Du, maken din, Talibanen o Christina var inblandade... I ditt hem!
Och efter den drömmen vet jag att jag aldrig kommer att tacka ja till mingelpartyn. Elefant i glashus, var sensmoralen...
Fortfarande kallsvettig :D
Haha, stackare. Kul att "se" dig vännen!
Jag får alltid han Lorry/Yrrol-killen i huvudet "tänkte inte på det" varje gång maken gör samma blunder :D
Skicka en kommentar