Jag och datorer, del 1

Alltså. Jag är, som jag tidigare sagt, rätt tekniskt. Men inte när det kommer till datorer.

För ett år sen så köpte jag en bärbar dator. Jag sa till maken att jag själv skulle se ut en fin dator. Att jag inte var 5 år, utan "kan själv".

Fick jag äta upp det eller?

Jag tyckte datorn var väldans billig. Runt 14.000 kr. När jag kom hem och satte igång den, så fanns det visst inget Officepaket. Maken stönade. Och sa: "vad var det jag sa".

Jag åkte och köpte ett. Dyrt. Kom hem, och konstaterade att jag köpt ett XP-operativsystem. Som redan fanns installerat. Jag fattade inte det. Inte förrän jag installerade mitt nyinköpta operativsystem. Datorn uppförde sig konstigt. Då upptäcker maken att jag har TVÅ XP-operativsystem installerade.

Nu stönade han inte. Han började gasta nåt om att "Jag visste att det skulle gå åt h-e när du skulle göra det här själv."

Och eftersom jag då öppnat varan, och installerat, så kunde jag inte returnera.

Så jag fick åka och köpa det så kallade Office-paketet.

Så den här datorn har kostat mig över 20.000 kr. Plus lite andra grejer som jag har installerat för att öka minnet och sånt.

Min dator har krånglat de senaste månaderna. Jag har enormt många foton, dels pga jobbet och dels för privat bruk.

Så härom dagen bestämde jag mig för att köpa en ny dator. På egen hand. Det gick inte så bra.

Fortsättning följer....

Rösta på mig