Jamen då får vi väl strunta i filmerna då

Det är ju själva f-n att man inte klarar av att lägga upp film här på bloggen. Borde kanske ha testat det hemma först.Jaha, då missar ni kamelerna, kossorna och alla galna bilar här på vägarna.

Dagen börjar ju bra i alla fall. Eller ja, det är kanske tur att man inte är lättskrämd. Kolla in det här åkerspöket;

Då ska man veta att hon är en sån som vaknar i samma position som hon somnade i. Herregud, har aldrig varit med om en människa som ligger helt stilla en hel natt. Så hur den här frippan uppstår vet bara Gud.

Vi inleder dagen med en utomhusfrukost. Japp, ni hörde rätt; u t o m h u s h u s f r u l l e.

Tina beställde ägg. Och nog fick hon ägg. Och lite annat.

Estrella chips, eller vad det nu inte var, är väl knappast det man suktar efter på morgonkvisten. Indien är bra på middagar, men frukost och städning vinner det inte landskampen i kan jag säga.

Det här är för övrigt de närmaste polen jag kommer. Fatta hur skönt det är med sol efter vår vidriga vinter där hemma!

Apropå hotellet. Så här ser vårt enorma rum ut.

Inrett i Art deco/colonial-stil med marmorgolv. Det går ju inte att få fram känslan här men det är verkligen så att man känner historiens vingslag. Här är delar av det sjukt stora badrummet, som lätt är på 25-30 kvm.

Jag glömde att fota det svarta badkaret. Men hörrni. Jag är lite störd över den där detaljen ni ser här ovan. Jag vill helst inte gissa rätt om vad den där lilla kannan på pallen är till för. Eller vet ni? Sen måste nån ha tänkt med röven när de inhandlade bruna fula sittringar i trä.

Just det ja, Det går inte så bra för vårt bajseri. Man kan säga att vi är rätt packade. Om ni nu ville ta del av det. Det börjar bli ett slightly problem.

Vi drar vidare till mässan och betar av den i turbofart.

Hittar en mängd intressanta saker och när jag tagit bilder på det smide som intresserar mig så koncentrar jag mig på andra saker som jag tror stenhårt på.

Indier är sjukt duktiga på textil och färger. Ljuset suger här, men dessa tunga korgar med återvunna bomullstyger är så snygga. Typ trasmatteteknik.

Här i Indien så är det inte så noga med detaljer ibland;

Nä, jag har inte spegelvänt bilden.

Vi går vidare och hittar asfina puffar. Den till höger skulle kunna sälja hur bra som helst hemma i Svedala.

Plåt är extremt inne här. Det är ganska nytt i Sverige men det kommer att explodera, för här är var fjärde utställare i plåtbranschen. Sinnesjukt snygga grejer. T ex så vill jag ta in såna här fast med svenska tidningar på.

Plåtpallar med tidningsdecoupage

Vi gick vidare och hittade det här. Som en del av er skulle kräkas på, men bra många fler skulla kunna handla hur mycket som helst av. Också i plåt. Allt från prydnasgrejor inomhus till roliga figurer man sticker ned i jorden i trädgården.

Sen hittade vi Indiska och Kenzos leverantör av textil. Då vaknade Blondie. Hon var i sjunde himlen. Tyvärr fick vi inte fota där men jag smygfotade den där fåtöljen. Och även om inte det tyget var mest representativt så måste till och med en okunnig jäkel som jag säga att denna utsällare hade i särklass det snyggaste mönster och textilier jag någonsin sett. 

Tina var så till sig att hon till slut var högröd i ansiktet. Hon hittade pläd efter pläd med "ännu bättre, och ännu snyggare" mönster. Hon kom på att man skulle sy upp barnfiltar. De som finns i Sverige är så himla dyra. Så maken: let´s do some changes.

Sen råkade Tina gå in till en klänningsleverantör. På Syster Lycklig, som hon och syrran sin äger, så säljer de väldigt mycket snygga kläder. Den här leverantören krävde att man beställer 600 av varje mönster. Little too many för en butik. Till slut hade hon lyckats vifta tillräckligt mycket med den blonda kalufsen, så det slutade med att ägaren bjöd in oss till fabriken i morgonbitti, och då ska hon få plocka så många klänningar hon vill, av de som de håller på att producera. Vi pratar SJUKT snygga sommarklänningar. Som kostar typ 7 dollar i inköp. Alltså, hon var så hög så inte ens 2 kg marijuana hade kunnat få henne högre. Till slut så börjar hon snacka engelska med mig (flera gånger) och svenska med våra businessguider. Ja Anna (syrran), du kan ju  f-n tänka dig! 11 batterier uppstoppade i röven. Typ.

Sen drog vi därifrån. Och som vanligt såg vi en miljard kossor.

Sen blev vi tvungna att stanna bilen och kliva ur för att fota lite kameler.

Så här ser hästarna ut när brudgummen ska rida hem till brudens familj och hämta henne till bröllopet. Det är bröllopssäsong här just nu, så vi ser/hör bröllop varje dag.

Sen fotade jag dessa små bönor som dansade. Till sjukt hög musik. Plötsligt kom ena guiden rusande: "You must come, you are causing a traffic jam!" För att föraren fått stanna bilen mitt i gatan för att vi skulle fota. Vi var de enda turisterna och indierna runt om oss var noga med att flytta sig ut på gatan så att vi skulle kunna fota. Det var fullständig kaos.

Efter det så hamnade vi hos Kapten Bubba. En fd kapten som sadlat om till fabrikör inom inredning, bl a smide.

Han äger en stor fabrik och vi var ditbjudna för att se hans showroom. Hans betjänter välkomnade oss med rosengirlanger. Vi blev invisade på hans kontor, full av rökelse och ett skrivbord som man kunde parkerat en Hundkoja på. Vi blev bjudna på te. Då kom Blondie tillbaka till jorden igen och sa: "Is India big in tea?" Alla män runt bordet skrattade fint och sa: "Well, India is second largest in the world in teabusiness."  Fast jag måste erkänna en sak. När de frågade vad vi ville dricka och vi kom in på te så föreslog jag "maybe if you have some chai tea". "Well, chai means tea in indi". Amen asså ursäkta mig liksom.

Efter det drog vi till värsta lyxhotellet som har en jättefin restaurang. Ser ni den där grejen till vänster. En sån där vagn med spegel på. För här kommer man inte in hur som helst på hotell. Den där använder de för att kolla om det sitter några bomber under bilen. En av vakterna öppnade motorhuven och bakluckan för en koll.

Självklart fick vi inte komma in utan att handväskorna röntgades.

Men sen var vi inne. Väry nice hotell.

När vi skulle beställa så tänkte jag med röven och bad om gorgonzolapasta. Hur kan man tro att italiensk mat smakar gott i Indien. Eller varför beställa en maträtt som man själv är mer än bra på att göra?! Ärthjärna. Men jag kompenserade det med nan-bröd.

Efter maten såg både Tina och jag till att besöka damtoaletten. Och kom ut 4 kilo lättare. Herregud i himlen, äntligen. Snacka om förstoppade brudar.

När vi skulle åka hem stod Blondie och grävde bland lökarna. "Amen det kliar, det är nåt här!"

Brudar, kolla in den fina väskan. Den köpte hon igår.

Jag blir så sur över att jag inte kan lägga upp filmerna. De är verkligen kul. Just ja, tävlingen. Den vinner Renée för det är kardemumma. Inslagen i folie. Och hur konstigt det än låter så ska man suga på dom. De fungerar som mintpastiller och foilet ilar inte alls. Hur gott som helst.

Nu ska jag ge mig på skypen igen.

Morsning