måndag 24 januari 2011

Min första dag i Norge. När man inte kan blogga via telefonen. Och om tullen

Ni som inte är lika korkade som jag: varje gång jag ska lägga upp ett inlägg från mobilen så kommer "bad request" upp. Vad betyder det? Det började redan i förra veckan. Jag verkar alltså inte kunna blogga från mobilen. Skit piss och pannkaka.

Så då kör vi dagen från i morse så här i stället:


Jag avskyr att flyga och tror att jag ska dö varje gång. Här sitter jag och tänker på att jag i alla fall  har rena lakan i sängen. Viktiga tankar. Faktiskt.

Innan vi lyfter från Arlanda så ringer vi DHL för att höra att vår nedpackade monter har kommit fram. Allt hämtades upp på mässan sent i går kväll och har under natten körts hit till Norge. Vi är ju ett gäng utställare som fortsätter på denna mässa, varför 14 lastbilar från DHL är väntade. Ni som hängt här ett tag vet ju vilka enorma problem jag har haft med DHL. Jag låter dem få denna mässkörning just eftersom jag vet att så många andra på mässan anlitar dem. Nåväl, varorna har kommit fram och jag konstaterar att jag har på mig de nya dyrbyxorna. Givetvis glömde jag  målarstassen.

Men. SJÄLVKLART finns inte våra grejer vid montern. Fatta mitt snopna fejs när jag såg det här. Jag får råpanik och vi ringer lokala DHL. Som talar om att det måste blivit något missförstånd om att de redan levererat. Körningen var försenad men finns nu på själva mässområdet.
Vi tar en lunch men en timme senare har grejerna fortfarande inte kommit. Jag stövlar ut på området och till slut ser jag en öppen DHL-bil. Jag känner igen vår megastora trälåda och rusar fram. Där står chauffören och truck-tomten. Jag blir så glad att jag utbrister: "I loooove you guys!" De vänder sig om och ser ut som fågelholkar. Jag talar om att jag väntat på dem sen 9 i morse och att de var sååå välkomna. Denna lastbil står dock som nummer 17 i lossningskön, så jag förstår snabbt att det kommer ta några timmar till. Jag fortsätter att vara übertrevlig och till slut säger truck-tomten att han, efter ett sånt mottagande, nog kan tänka sig att köra in mina grejer. Hej och hå vad lite charm på karlar kan göra nytta.

Jag får också reda på att, bortsett från den glashala vägen från Sverige, så hade chauffören blivit stoppad i tullen. Norge är inte med i EU. Därför måste man ha speciella tullhandlingar, en så kallad Carnet. Där fyller man (vi utställare alltså) i alla grejer man vill ta med in i landet. Det hade jag gjort. Men jag hade glömt att skriva under, så av alla 14 DHL-bilar så fick vår bil köra åt sidan och tömmas. Ehh, ska nog inte göra om det tror jag visst. Det hade slutat med att chauffören skrev under. Vilket är en risk, för tänk om vi hade haft 8 lik och en cannabisodling i lådorna..

 Som ni har hört tidigare så måste man i Norge ta med sig sina egna väggar (!) vilket vi också hade gjort. Dock är jag ingen stjärna på matematik så ingen blev särskilt förvånad när vi upptäckte att en dryg meter vägg fattades. Som tur var så har vi snälla monterkompisar, som råkade ha en släpvagn.
Så vi fick dra i väg till den lokala byggfirman. Nu är vi 6 timmar efter i schemat. Börjar bra det här.


Jag blir usedd till Målar-Stina och får äran att måla alla väggar. Not fun kan jag säga.

Som sagt, det kanske hade varit bra om man tagit med sig lite bättre utrustning. Det här måleriet tar liksom aldrig slut.  Alla lastportar är öppna och det är -8 grader ute. Blir jag inte sjuk nu så blir jag aldrig sjuk.

Maken lyckades få med sig snickarbrallor...men inte snickardojor..

När vi rev vår monter igår på Stockholmsmässan så lyckades maken tappa ned en ljusskena i huvudet på en kollega. Man kan säga att det blödde så kraftigt att ett sjukhusbesök övervägdes. Samma kollega är med här nu och tog med sig sin braiga skruvdragare. Eller ja, den var bra tills maken tappade den i golvet och den pajade. Slår man upp "Tummen mitt i handen" i en ordbok så står makens namn där med versaler.

Klockan 20.00 gav vi upp och stapplade iväg till hotellet som ligger 20 meter utanför mässan. Jag tillbringade 8 kvällar på det här haket i somras. Något trött på käket, så när jag passerar denna skylt så hoppas jag hårt på att de har ändrat menyn.

Sen ångrara jag lika hårt att jag hoppades. Mycket som jag inte kan äta, men det blev en tapas-historia. Noterade ni att restaurangen heter Kosta?
Jag gillar inte öl. Dock kan jag dricka ljust öl. Om jag måste. Eller om jag är svintrött efter en veckas mässande. Tog tre klunkar sen var det färdigt.

Sjukt god mat.

Det var nästan så att jag kröp ur hissen och in på rummet. Det tar en timme att skriva det här inlägget eftersom det är nåt fel på Bloggers bildöverföring. Maken ligger intill och snarkar så att bilarna utanför tutar. Jag kan inte mobilblogga så jag får köra kvällsbloggning.

Nu sova sig lite.


16 kommentarer:

Marielle sa...

SHIT va smal du har blivit!!!!! =)

MonasUniversum sa...

Jag vet! Skitkul. Men nu räcker det. Faktiskt. Har gått ned 40 kg så jag är kalasnöjd.

Anonym sa...

Men jisses gå och lägg dig nu och sov, basta:-)

Monica sa...

Men marielle skrev det jag skulle skriva, Fyfan va smal du är ♥ bra jobbat ;)

Monica sa...

Och just det LÄGG DIG klockan ringer snart

Anonym sa...

Amen fy va jobbigt ni verkar ha på era mässor.Jag är glad att jag är i smyckesbranchen...inte så tungt och skrymmande.Jag pratade med dig på Formex om mässor,I Italien på deras största mässa som heter Macef är montrarna redan klara,det är bara att packa upp sakerna.Det verkar skitjobbigt att behöva ta med sig väggar,belysning och tom golv! Att ni pallar...och sen behöva stå och måla dom vita också.Jag skulle inte byta med dig för alla stålar i världen.Montrarna på Macef är alltid nymålade och jättefina,skitsnygg matta(svart) plus belysning ingår i priset och allt är på plats när du kommer.Så skönt och smidigt.Norge mässan måste verkligen PLANERAS det hör man,förstår verkligen att du är slutkörd...Hoppas ni säljer av bara satan nu när ni sliter så,"Buon lavoro" som man säger i Italien...Kram:)

Unknown sa...

Wow, vad smal du är... och fortfarande stora boobs. Avundsjuk.
Men du, hur gör du nu då, när du är nöjd med vikten - för man kan inte operera tillbaka sig, va, va, va?

Miss 80's sa...

Ja, jag tänkte detsamma som Marielle! Iofs såg jag dig aldrig före operationen men "vet" ändå av allt ditt bloggande.

Angående dagens inlägg: Hur ORKAR du? *Mycket impad*

Jag jobbade väldigt mycket på mässor i yngre dagar och vet hur slitigt det är. Dock har jag aldrig behövt bygga själva montern, än mindre måla den.

Lycka till nu med allt!

Älvan sa...

Alltså, jag har alltid trott att poängen med att byta lakan innan man reser bort är att man ska få sova i rena lakan när man kommer hem!?

Helene L sa...

Du behöver låna min karl på mässor, han är händig som attan! V b finns även kollega att tillgå för div små och stora jobb!

Förresten, vad blev det för mönster på Solvallaplädarna? :-)

/Helene
tjockisen i Sundbyberg

Sofia -skräddaren sa...

Mycket passande namn på en norsk restaurang :)

Anonym sa...

Hej!

Först av allt, jag älskar verkligen den här bloggen, det känns alltid som att man själv är med på alla roliga händelser, du är en fantastisk skribent!

För det andra, hur gör jag om jag skulle vilja jobba för dig/ert företag?

/Malin

Chrissan sa...

Marielle har redan skrivit det jag skulle skriva.
OMG vad smal du är nu!
Grattis! :)

Anonym sa...

Apropå mobilbloggning - jag har ju oxå blogspot... Tycker inte alls om bloggerdroid, inlägg har ju en tendens att försvinna lite hur som... Så jag mailar in. Har mailadress typ mittnamn.bloggensnamn@blogspot.com. Skitbra!!

Cecilia N sa...

Du har alltså sagt: "I love you guys" till DHL?

Då hoppas vi att Tele2 kan få godkänt för en sån kommentar också snart.

L8Larsson sa...

Ett alternativ till att lägga upp via datorn och blogger-programmet är att hämta hem Windows live writer, så kan du skriva hela inlägget med bilder och allt och sen ladda upp. Då slipper du vara uppkopplad hela tiden...
Men det är ju mycket smidigare att göra det via mobilen. I know...