söndag 2 januari 2011

Om ett skithus

Mina städerskor är på semester och det är major crise här i huset. Så i morse bestämde jag mig för att ägna större delen av dagen till att städa.

I normala fall tar jag våning för våning, men nu började jag med att demontera granen. Hälften av kulorna hann jag med innan maken kom på att vi var tvungna att jobba. Hemifrån.

Förvisso hann jag ta en dusch i morse, men både maken och jag satt i myskläder och jobbade för fullt när det ringer på dörren. Jag i blommiga, alldeles för stora pyjamasbyxor som passade perfekt för 35 kg sen. Mmm, ni kan ju föreställa er hur de sitter idag. Till det ett linne från GeKås i Ullared. Unbelievable sexy.
Maken har på sig rutiga pyjmasbyxor, förvisso Calvin Klein, samt en gammal tröja från hotell Caesars Palace i Las Vegas. Att kalla den urtvättad vore ett förskönande av verkligheten. Den är bortom allt vad urtvättat heter, men eftersom han är en ärkehamster, så kan givetvis inget slängas och "den är ju så jävla skön." Han ser ut som en riktig hunk alltså. Trailer trash hunk.

Och statusen i huset är följande: två megaskitiga badrum, det ena med ett tvättberg som får Himalaya att framstå som ett väg-gupp. (Jobbigt ord det där..)

En matsal med kartonger och allehanda bråte framför den öppna spisen. Maken lider ju svårt av "måste-bränna-upp-allt-som-går-sjukdomen. Halva golvet är täckt med ska-snart-eldas-grejer. Den andra halvan täcks av hans jobbgrejer. Allt från påsar med bokföringspärmar, videofilmer som är på väg till butikerna (vi har ju ett gäng videobutiker), en hammare (som har legat där i två månader) reklamutskick sen 6 månader tillbaka ("man måste ju kolla vad de skickar ut"), tomma plastpåsar (for what I dont know), ett par jobbväskor (varför ha en när man kan ha flera liksom), femtioelva olästa Café-tidningar, lika många lika olästa golftidningar, en dator som ska installeras "snart", en svart, full, sopsäck med skräp från hans kontor här hemma.

Kontor ja. All den här skiten finns alltså i matsalen. Som ligger vägg i vägg med hans arbetsrum. Men varför ha allt i arbetsrummet när man kan fylla ett matsalsgolv..och reta gallfeber på husfrun.

Vidare ut i köket så har vi en miljon prylar som ligger på alla köksbänkar. På en av dom ligger 6 olika brödsorter. Återigen; varför lägga dom i brödlådan när man kan ha dom framme...

Och eftersom vi använder oss av köksingången som entréingång så har maken sina TVÅ par handskar/vantar liggandes på köksön. Jamen why not? Och så lite film som ska tillbaka till vår närmaste butik här hemma. En trälåda, som egentligen ska innehålla våra inkommande räkningar, innehåller allt från handkrämer till gamla outhämtade postavier och annat skit. Inget av det är mitt. Och så ytterligare ett gäng videofilmer. Sen har vi de förhatliga papperspåsarna med tomflaskor och gamla tidningar.

Ute i vardagsrummet så har maken lagt soffans samtliga kuddar i en hög. Plus några på golvet. Han hatar kuddar men jag ger mig inte. I soffan ska det vara kuddar. Basta. Två kvadratmeter av rummet upptas av Talibanens leksaker. På något sätt så har halva hennes rum flyttat ned hit. På soffbordet ligger Nintendo Wii-kontroller och legobitar. Och en tom Aladdin-låda. Ja, en tom...upptäckte jag några timmar senare. För nä, varför ska man slänga asken när man tar den sista biten? Verkar ju jäkligt onödigt.

Och så granjäveln. Som är halvt avklädd. På golvet nedanför står det 3-4 tomma plastbackar där julkulorna skall förvaras. Eftersom avklädningen har börjat så har kulorna "ömsat" av sig glitter. Över halva golvet.

Utöver det här så är det dammigt. Det har inte storstädats på tre veckor. Gästbadrummet, där maken och talibanen huserar, är skammens högborg. Gästhandduken är inne på andra veckan. Och eftersom själva badkaret aldrig används där så måste man med jämna mellanrum spola vatten i avloppet. Annars stinker det. Vilket jag nu i kväll upptäckte att det gjorde. På handfatet ligger talibanens och makens tandborstar framme. Och hårborste. Ofta också en tom toarulle, för alla i huset tror att vi har radiostyrda toarullar ser ni. Alla utom jag, som är den radiostyrda plock-idioten. Jag är sällan i det här badrummet så jag har inte så mycket koll.

Sen har vi sorgebarnet Hallen. Där det nyss uppslitna golvet är halvvägs uppeldat i den öppna spisen. Den andra halvan ligger travade innanför dörren. I ena hörnet har maken lämnat en stycken metallsåg, en stycken elsåg, en dammsugare, en skruvdragare och en sopsäck.

Den svartmålade trappan upp till övervåningen är full av damm efter fredagens golvplanksågning.

Okey, ni har bilden framför er.

Och nu ringer det alltså på dörren.

Det är Finfrun med make och barn. Finfrun som har ett hus där man kan slicka på golven utan att bli skitig. Finfrun som får ett epileptiskt anfall om kakorna ligger fel på kakfatet. Och en hjärtinfarkt for real om en smula förvirrar sig ned på golvet. Tilläggas ska att hon är så full av sjuk humor så alla dom där anala hang ups-en gör henne bara charmerande....som man skulle uttrycka sig här i hooden.

Och som tur är så älskar hon nog mig tillräckligt för att överleva Huset from Hell, men ni kan ju bara föreställa er vad som rörde sig i mitt huvud. Iklädd sagda mysbraller och i ett linne, med norra storstockholms samlade massa av gäddhäng änglavingar. Jag som ALDRIG visar mig i kortärmat. "Jamen kom in, fan vad kul." Typ. Maken viskade i mungipan "Måste jag gå upp och klä på mig?" "Äh, skit i det. Too late liksom". Så där satt vi i soffan. Som två ärketomtar. Och för att göra saken lite värre så ville dom se mig i den däringa fleecepyjmasen från Amerikat som de hört talas om. Sparkdräkten ni vet. Klart man bjussade på det när allt annat ändå var en disaster.


Men efter besöket så fick jag nog. Under 2,5 timmar så städade jag som en dåre.  Försökte ta igen det jag skulle ha gjort under dagen. Före besöket. Problemet är bara att det inte syns.

Imorgon ringer jag polska ambassaden och ber dem göra en efterlysning på mina städerskor. Sen låser jag in dom i min källare. For ever.

31 kommentarer:

kominken sa...

Och jag som tyckte att jag hade ett skräpigt hem idag...

Singelmamman sa...

Tack. Nu känns det bättre. Eftersom det bara är dammsugaren som retfullt står framme. Men den ska användas mer, imorgon. Än en gång tack!

Singel i storstan sa...

Ja, TACK! Tur att jag bor litet. Och ensam.

Anonym sa...

Så lugn nu, det är nog bara du som tänker så där. Fin-tanten såg nog inget. Jag brukade få hicka av samma anledning, när det ringde oplanerat på dörren. Sedan när jag själv dykt upp utan framförhållning hos någon, har jag kommit på mig själv att jag knappt kommer ihåg hur det såg ut hos dessa personer. Det måste ju vara detsammma åt andra hållet!? Eller? Säg att det är så...och ni har ju haft så fint hos er på dina bilder; volanggardiner och gewesen, det finns inget att skämmas över....hallgolvet! Ja, men ni håller ju på med renovering för bövelen. Lugn bara lugn.

Butta

Karlskronamamman sa...

Vad skönt det är att folk faktiskt är mänskliga och inte alls har det så perfekt omkring sig som man kan tro. Det är alltså inte bara vi som har skitigt och stökigt =)

MonasUniversum sa...

Jamen ni fattar ju inte: jag är ju ALLERGISK mot sånt här. Inte i andras hem, det skiter jag i, men i mitt eget. Men nu har jag jobbat så jävla mycket att jag inte har orkat ta tag i det. Jag mår fysiskt illa när det är skitigt och stökigt. På riktigt. Hade jag tid så skulle jag vara ledig varje fredag och storstäda. Någon gång i framtiden så ska jag se till att det blir så.

Carina sa...

Fi fan vad kul Mona! Sitter här och läser ifatt och garvar så mannen undrar vad jag håller på med. I love you!
Jag satt i pyjamasen för några veckor sedan och eftersom jag inte har ngn som städar och jobbat lite för mycket, hade jag samma panik när det ringde på dörren... Jag avslöjade direkt läget och hon log och visar att hon bara tagit mössa mascara och dunkappan över pyjamasen för ett besök i centrum så hon ville inte komma in. Vi har nog alla något slags mänskligt drag;), fast det är rätt roligt att garva åt andras, hur lyckades han egentligen vara så katasrofal på fyrverkerier??? :)) kram Carina

Helena m. 4 sa...

Mona - ring HomeMaid eller nån'annan firma och boka dem för ett engångsbesök... det löser sig, så kan polskorna komma när de är klara med vad de nu håller på med ;-)

Svedski sa...

Jag tycker att maken din borde ge dig en personlig assistent i present! Som hjälper dig att fixa och ordna hemma och på kontoret! Jag blir själv sugen att kavla upp ärmarna och ta tag i skiten när jag läser dina inlägg!

Anna sa...

Bara älskar ditt sätt att skriva om dig, la familia, arbetskaoset & livet i storstan.. Ska bli bättre på att kommentera & inte bara smyga in & tjuvläsa!!! Ride on...

Annelie sa...

Förstår hur du menar. Sitter just nu i en lägenhet i kaos. Förra veckan hade vi bokhylla och skänk. Nu har vi tv-bänk. Inget som var i de gamla möblerna har dock hunnit flytta in i den nya och långt ifrån allt kommer få plats. Jag hatar när det är stökigt, blir trött, sur och irriterad. Tror jag går och lägger mig innan blivande mannen kommer hem. Det är nog lugnast för båda.
Tack för en otroligt underhållande blogg!

Peter Reuterås sa...

Tack Mona för att du bjuder på dessa underbara beskrivningar. Får min egen lägenhet att framstå som ett under av ordning trotts att jag för 10 minuter sedan skulle ha att jag måste göra en ordentlig storstädning. Hoppas du hittar städerskorna snart!

Finfrun sa...

Lite rörigt i hörnen kanske,men vad bryr vi oss om det!Den äkta värmen som finns hos er är det viktigaste.Äkta vänner kan man ta in i röran och bjuda på korv o snabbmackisar det är att bara få träffas som är det viktigaste!
Fin middag i ett nystädat med stiffa människor,NEJ TACK!
...men lite rädda för Minett var vi allt allihop...
Tack för att du finns!

karibien sa...

Herregud Mona, jag älskar dig och ditt sätt att bjussa på dig själv :)

I min värld sa...

Jag håller med dig där Mona, jag mår fysiskt illa när det är stökigt omkring mig.
Som jag har sagt innan så misstänker jag starkt att våra män delar samma gener på nåt vis.
Varför plocka undan när det ligger bra framme?
Påpekar (gnäller/skriker/tjatar om det)jag det nångång så får jag till svar: Men åååh vaddå jag är ju inte färdig än/det ska göras klart "imorgon"

Lisa sa...

tack för ett gott skratt.

Fast det satte sig lite i halsen när jag insåg att beskrivningen kunde ha varit det här placet jag själv bor i...

Så när som på ett par detaljer. Maken skulle ALDRIG gå i pyjamas... här gås det i gamla t-shirtar och kortkalsonger under motsvarande förhållanden.

Har heller inte ett upprivet hallgolv (tack och lov) men däremot en gräsgrön osnygg totalt utsliten äcklig plastmatta i hallen.

Väntar heller inte hem några städerskor - tyvärr... ever... I wish dock.

Har oxå dubbelt upp av antalet barn som förvarar sina leksaker på alla andra ställen än i sina rum. Plus en make som inte har nått rum och därmed förvarar saker överallt på normalbasis. Tyvärr inkluderar det oxå undertecknad, även om vi försöker råda bot på det i skrivande stund. :)

Och sen den minsta lilla detaljen av alla då förståss... här skulle det KNAPPAST ringa på nån granne alls... och i synnerhet inte "finfrun" från hooden, skulle nån hitta nån sån här med förstoringsglas så skulle hon med största säkerhet inte ringa på min dörr annat än om dom kört i diket och inte lyckats få tag på nån annan vaken granne...

Så - jag kan förstå pinsamheterna med att öppna dörren där... japp, det kan jag. Men jag lovar - hon såg nog inte allt det där du räknade upp.... :)

Maria sa...

Låter ungefär som hemma hos mig.. speciellt nu efter helgerna med alla drällande familjemedlemmmar hemma.. :)
Jag förstår dig, skitjobbigt!

Ann-Katrin sa...

Du har ju inte så mycket nytta av dem i källaren dock... OK, jag VET att du "sagt" att där också är mycket saker men det verkar väl bättre att låsa in dem på entreplan... ;-)

Anonym sa...

Oj,nu blev jag sugen på att städa:)

Kennelflickan sa...

Kära tant Mona, här kommer ett once-in-a-lifetime erbjudande....när du känner att Nu JÄVLAR står jag inte ut en selund till! Då sätter du dig i bilen o kör hem till mig in the ghetto (tar en kvart från dig) så ska du få en personlig visning av mitt privata Beirut på 63 kvadrat. Sen kommer du inte tycka att ditt kaos är så farligt längre. //Annki

Magica de Hex sa...

Väldigt uppfriskande att läsa om andras hamstrar. Jag har en här jag också men vi har (läs jag) löst våra liv som så att på övervåningen huserar jag - dit kommer ingen j-el utan att medföljande påsar och annat blir genomsökt före passage. Sambon huserar på undervåningen i ett par rum som jag inte går in i. Men så har vi då så klart sorgebarnet tomten. Vet du hur många saker man kan dölja genom att trä över dem en pressenning? *Suckar*

Madde sa...

En sak jag ALLTID har i tankarna vid klädval är att det skall duga att åka "pling plong taxi" till akuten i dom...

Fick praktiskt erfara en ambulansfärd mitt i natten till akuten iförd en HM pyjamas som var ljusblå med en miljon små snobben på.
Inte nog med att man höll på att gå under av smärta, man lyckades även med att skämmas!

(Den omtänksamma sambon tog bara med sig skor till mig då jag skulle hem, så jag fick även gå genom hela sjukhuset i snobbenpyjamas och gympadojor :-/

Kerstin sa...

Ååååhhhh TACK Mona för att du bjuder på detta!

Jag har en gång varit som din make, med all den där "charmiga" slarvigheten, oförmågan att slänga toarullar och se damm. Numera är jag omvänd (upplärd?) av min fru, och om jag inte städar för hennes (förhållandets) skull, så städar jag för att slippa just såna situationer som den du just beskrev - och för att jag plötsligt kunnat känna en tillfredsställelse i att ha ett välstädat hem!!

Hoppas att städerskorna gör entré snart igen!! :-)

Pernilla sa...

Jag älskar Mona!
Och Madde, fan vad jag garvar!

Z sa...

Då får du iallafall rent i källaren.

Ebba G sa...

*skrattar och hostar och kiknar*
Ja jävlar.
Kan du inte skicka över ett par överblivna datorer och en packedrös golvbrädor till mig....lovar installera och elda ... förresten, jag har överbliven lax till hungrig polack ifall det går att byta mot lite uppackning av flyttkartong. ...

Malde sa...

Älskade Mona, jag tackar för dagens skratt! Din beskrivning får vårt kaosartade hem att framstå som ett under av ordning! Än en gång, tack för att du finns! Jag skrattade så jag nästan trillade ur fåtöljen.

:-D

Anna sa...

*ASG* Bästa bloggposten jag läst på år och dar! Tack som fan! :-D
Tycker iofs att du skriver bra annars också.

Suss sa...

Alltid kul läsa din blogg. Vi lever helt different liv,men i detta inlägg var igenkänningsnivån hög.
Med tre Bröder Bus och tillhörande Make där alla 4 verkar tro att rum städar sig själva så är det milt sagt ofta rörigt hos oss.

PS.Detta med myskläder är ju så jätteskönt,tycker jag.

MonasUniversum sa...

Suss: Tack för din fina komplimang. Sen nån månad tillbaka så har jag svårt bloggtorka. Har lite för mycket att göra och svårt att koncentrera mig. Ska skärpa till mig..

Och tack ni andra som skriver fina saker. Jag blir jätteglad varje gång jag läser.

hanni P sa...

Jag skrattar så jag kissar på mig, samtidigt som jag lider med dig för jag bor med en likadan man och har just nu tre (3) papperskassar med "viktiga" papper som har stått bredvid min säng i ett antal månader, inte i arbetsrummet, nä varför då? Så jag undrar nu om jag skulle kunna få låna dina polskor? Var hittar man dem? Jag har inte varit nöjd med vår firma så jag har sagt upp dem, de kom inte när de sa och de debiterade för fler timmar än de var där, så jag behöver nya tips och går helst på rekommendation!