När det kostar att vara envis

Hela den här veckan är jag stationerad på Östermalm. Mellan två av våra butiker. Den ena ska tömmas, den andra ska renoveras = plenty av skit som ska till tippen.

Så jag har min bil parkerad där hela dagarna eftersom vi åker lastbil. På Östermalm kostar det stålars att parkera. Men det är ännu dyrare att låta bli eftersom varje gata har två egna parkeringsvakter. Dom är för jävliga på att böta.

Härom dagen fick jag en p-bot för att jag förvisso stod på rätt plats, men jag hade inte ställt bilen i sidled. Halva gatan var till för vanlig parkering där man ställer sig snett på rad, ni fattar,  men på lastzonen måste man ställa sig längs med trottoaren so to speak. Jag är 40+ och har nu fått lära mig att de tre strecken längst ned på denna skylt, betyder just att man måste stå längs meeeed. 

I alla fall. Jag var skittrevlig mot parkeringsvakten, hon förstod att jag var tvungen att stå där, men sorry, det var mitt problem att jag inte kunde läsa skyltjäveln rätt och ställt mig snedställt (som alla andra) i stället för längs med. Kärring. (Innan nån hetsar upp sig av ordvalet, tänk två gånger.)

Nästa dag hittar jag en parkeringsplats, vilket är synnerligen svårt just på Östermalm, så jag var överlycklig. Skuttar iväg till parkeringsautomaten och sticker in mitt kreditkort. Får upp en text som säger att jag ska trycka in kortet längre in.

Det går inte, det är intryckt så långt det går, så jag drar ut kortet och testar igen. Samma svar. För säkerhets skull så provar jag ett gäng gånger till. Mest för att det är 100 miljarder meter till nästa automat. Till slut fick jag ge mig och gå dit. Poff poff, färdigt.

På kvällen går maken igenom alla räkningar. Jag går och lägger mig. Har nästan somnat när han kommer upp. Han håller i ett papper och skrattar. "Men kärlek, gick det bra för dig med parkeringen idag?"

Hmm, jag kanske provade fler gånger än jag trodde. Och bortsett från summan ovan, så betalade jag 110 pickadoller i den andra automaten. Jag är störd. Sen har vi de finfina fakturorna från låssmeden och glasmästaren, som  gick på 15.000 kr. Verkar vara kul att vara egen företagare.

Och för säkerhets skull så ringde vi in Securitas med ett tillfälligt bärbart larm. Orkar inte ens tänka på vad det kostar. (Hantverkarna råkade klippa av larmkabeln härom dagen, därav olarmat inatt.) Kriminalteknikerna som var där i morse sa att inbrottstjuvarna mest troligt kommer tillbaka. De snodde nämligen en vinkelslip. Som är väry bra att ha när man ska få upp kassaskåp. Men av nån anledning så hann de inte försöka med våra båda skåp, de måste ha blivit avbrutna. Och på polisens inrådan så har vi öppnat dem. Det finns liksom inte ett skit att sno i hela butiken, men bring it on puckon.

Så jag går och lägger mig med en telefon på huvudkudden i natt. För det lär bli jag som får åka in. Kom precis på nu när just den butiken blev rånad för nåt år sen, och the most snyggaste jävla polis ever klev in genom dörren. Ska nog sminka mig innan jag somnar tror jag visst.

Fast först ska jag och maken ägna oss åt det här. På en alldeles vanlig onsdag.

..och skjuts in i micron..