Maken har under ett par dagar påtalat att hans bitsocker är slut. Inget konstigt med det om det inte vore för två saker;
1) om sockerkartongen är slut, why not slänga den?
Gör därför ett passivt test. Noterar den tomma kartongen utan att slänga den. Köper hem nytt socker, ställer den intill kaffemaskinen på bänken.
Mycket riktigt.
2) Maken ställer in den intill den tomma kartongen.
Jamen varför göra sig av med nåt man kan spara liksom.
Morr
28 kommentarer:
haha! För ca tre veckor sen bad jag mitt måndagsexemplar att ta ut de tomma shampoflaskorna efter sig (där stod tre st i duschen) Jodå det skulle han väl kunna göra,
Igår slängde jag fyra tomma shampoflaskor! Tog han ut dom? Nää han öppnade en ny istället och satte vid sidan om dom tomma.
Jag gör som du lite passiva test ibland och (tyvärr) händer det inte ett skit "morr"
Hehehe, jag brukar också göra såna test ibland! Oftast utan effekt och så gnäller jag lite på honom och han tycker att jag tjatar. Men hallå!!!
Eller varför inte ta fram två exakt likadana duschkrämsflaskor och ställa intill varann i duschen. Och använda båda två.
I dont get it.
Men så måste det ju vara.
Ett måndagsexemplar!
Jag har ett exprement på gång i våran kyl...senapsflaskan är tom...och nu ska jag kolla hur många som kommer ta ur den ur kylen försöka sig på att få ur det sista och sen STÄLLA tillbaka den toma flaskan i kylen...igår räknae jag 3 st som va på flaskan och sen ställde tillbaka den...
Och sen fattar jag inte grejen med att upptäcka att oj toapappret är slut ...ta fram en ny men sätt den inte på plats utan på golvet brevid toa...VARFÖR?
Gudinnan T: Jamen JAAAAAA, jag har samma jävla problem här. Och det här med toarullen: som läggs på närmaste tom plats.
Eller för den delen...mjölken tog slut...ställ den tomma kartongen på bänken...vika ihop den och kasta verkar vara en uppgift för stor att mäkta med även för en karl på snart 42!
Eller varför ställa all disk i diskhon/på bänken istället för att sätta in det i diskmaskinen som står precis vid sidan om?
Här finns den eviga ursäkten att formar o grytor måste stå i blöt innan man kan diska dom. Tyvärr tog den ursäkten slut när jag införskaffade teflongrejer :-)
Makar och barn, alla är de måndagsexemplar så länge det finns en mamma/maka som tar hand om allt.
Min gubbe sköter visserligen det där med toarullarna, men i övrigt känner jag igen alltihop.
Hos oss hivas det dessutom in smutstvätt genom tvättstugedörren, man orkar inte gå in 2 steg och lägga det i tvättkorgen. Jag får psykbryt varje gång jag måste vada genom lortiga kallsingar och strumpor för att komma fram till tvättmaskinen.
Jag ställde pappersinsamlingspåsen framför ytterdörren. Den stod i en vecka. Sambon tog ett jättekliv över. Som vanligt var det jag som fick ta den till därför avsedd plats. *morr*
Hahahahaha känner igen det där, det jobbiga är att det är jag som är måndagsexemplaret. Hur vi tänker?? Det är det som är grejen, vi tänker inte riktigt!
Vad härligt att läsa alla kommentarer! Igenkänningen är hög...
Bättre att säga till på allvar än att gå och "testa" och förakta i smyg. Det krävs ju träning för att få in en ny vana. Kvinnor har tränat på detta hela sina liv och lärt sig vad kvinnorollen för med sig i form av hushållsansvar. Män har inte de förväntningarna på sig. De behöver upplysas och få insikt i varför en tom schampoflaska kan vara ett så stort problem. Den representerar hela den orättvisa fördelningen av hushållsarbete som många kvinnor knäcker sig på grund av. Förstår de allvaret så har de incitament att förändra sina vanor.
Jag undrar fortfarande om vi egentligen inte är gifta med samma man. Eller sså är vi ALLA gifta med samma man.Det låter så.
// Fruhatt
Jag undrar fortfarande om vi egentligen inte är gifta med samma man. Eller sså är vi ALLA gifta med samma man.Det låter så.
// Fruhatt
@ Hanna: Skulle vilja påstå att jag har sagt till/bönat och bett/skrikit/gråtit/tjatat/förklarat i ca 10 års tid och än har det inte hjälpt, sambon säger ja och amen till allt och har glömt det i nästa sekund och gör konsekvent om samma sak i det oändliga. Han t o m kör för fort "för att det var nittio här innan" Ja för typ tio år sen brukar jag svara. Med det vill jag ha sagt att jag har försökt miljontals gånger att ändra hans vanor bara för att konstatera: Att det går icke!! Jag lessnar o gör smygtester för att se om NÅNTING har fastnat, men icke sa nicke.
Men har ni kommit fram till belöningsfasen då? Tjata, förmana, testa, ... det fungerar inte. Fråga min mamma. Hon försökte med oss alla tre, både pappa, min syster och mig.
Det där tjatet är som bara en kostnad man får stå ut med, ungefär som att man får stå ut med att dammsugaren låter när man använder den. Min mamma lät (tjatade) och gjorde i ungefär samma ögonblick. Så?
Antingen gör jag, för att jag tycker det är min sak att göra det.
Eller så låter jag den som ska göra det göra det efter sitt gottfinnande.
I min värld: Det var tråkigt att höra. Det låter som att du har en ganska hänsynslös sambo. Om han inte är dement så låter det som att han inte VILL minnas, tyvärr. Kanske av bekvämlighetsskäl (han vet att du tar ansvaret förr eller senare och tränar aldrig på att "se" vad som behöver göras), eller kanske är det såhär: Din sambo är fullt medveten om vad du tycker att han borde göra, men han låter bli eftersom han tycker att det är onödigt att hålla den standarden i hushållet. Och där har du ju faktiskt inte mer rätt än han att avgöra hur ni ska ha det. Där har min pojkvän lärt mig att vissa saker faktiskt kvittar, varför ska allt vara i ordning hela tiden? Har man inte bättre saker att lägga sin tid på? Det är en sak många kvinnor behöver träna på.
Jag lärde min pojkvän att ta sitt ansvar hemma allt eftersom, han var verkligen villig att lära sig, även om han framstod som ett hopplöst fall i början.
Jag ber om ursäkt om jag övertolkat situationen nu, jag vet ju ingenting om ert liv mer än det du skrev.
Jag kan nicka instämmande på det mesta ovan, men det jag mest gick igång på var kakburken i plåt i ditt skåp. En sådan hade (har? måste checka med mamma)vi i mitt barndomshem. I den hamnade ofta nötkakor eller korintkakor :) Ljuvliga minnen!
/Carina
Ja jäklar va roligt att man inte är ensam om ett måndagsex! Jag känner igen allt från senapsflaskor till mjölkkartonger på bänken, för att inte tala om 3 öppnade rödbetsburkar, 4 öppnade kaviartuber m.m.i kylskåpet. O va roligt detta va.
Gunnela
Är ni/du thé-omaner?
Butta
Ett tag lade jag ALLT "felplacerat" (tvätt icke i korgen, toarullar/tidningar icke i insamlingen etc) i makens SÄNG... Detta fungerade utmärkt som en väckarklocka på att saker och ting faktiskt inte promenerar ut av sig själv... :-)
// Lena
Ja, men du ser... Du bara måste skriva en bok, Mona! Du kommer ha material i flera kapitel bara om "Måndagsexemplaren"...
Är f ö rätt skönt att man inte behöver känna sig ensam om fenomenet. Dock gäller ju inte detta bara makar- i alla fall om man har tonåringar hemma.
Det där med toapapperet har jag dessutom även varit med om på olika arbetsplatser. Grymt irriterande!
Dammsugningen låter jag förresten numera bli att kommentera ö h t- för annars "kan jag göra det själv". Tyst är jag- och så får det bli lite si och så i och under soffor, o s v. ;)
Men pappersinsamlingen- den har jag bara behövt köra nån enstaka gång. :D
ÅHH, en sådan dära "kak-burk" har jag oxå! Den längst ner till vänster.
Hahaha! Men så jag känner igen detta "samlasigtommaförpackningar" modell! Dock har min kära sambo hittat en egen nisch..Listerineflaskor!
Det står just nu fyra tomma och en halvfull i badrumsskåpet, kan nästan slå vad om att det snart är fem tomma på rad.
Älskar att följa dina ordsatta upplevelser, vardagliga som "ovardagliga"
Min älskade man har även han sina små nycker, han älskar att göra saker "osynliga" för då finns dom ju inte. Jag gick ut på balkongen för försa gången på länge och hittade ett 10 tal plastpåsar med både sopor och returglas där, när man trott att han varit duktig liksom.... Och istället för att slänga den gamla TVn och den icke fungerande datorskärmen så släpas dessa ner i källaren istället för i grovsoprummet som ligger 10m längre bort bara..
Ojojoj vad jag känner igen mig... här ställs smutsig disk på köksbänken trots att vi har en fungerande diskmaskin och tomma mjölkpaket etc hittar inte till soptunnan. Tomma snusdosor ligger överallt (för det är ju skitjobbigt att gå och slänga) och golven i huset har invaderats av skitiga strumpor. Alltså, när maken kommer hem åker strumporna av...lite här och där. Sen klagas det på att man inte har några rena strumpor efter nån vecka eller två.
Jag har slutat tjata på maken; det kommer ändå aldrig bli som jag vill :-) Barnen är dock ganska väluppfostrade, så jag känner mig nöjd. Fast de har ju inte nått tonåren än förstås... Men de vet att kläder inte blir rena om de inte hamnar i tvättstugan, "för jag jobbar fan inte här" :-)
Skicka en kommentar