Sen i augusti så har jag mer eller mindre satt mitt sociala umgänge på On hold. Detta fram till den sista februari då vår högsäsong tar slut.
Jag har inte ens tid för min allra bästa vän. Det suger.
Så i morse ringde jag henne klockan 6. För jag längtar ihjäl mig efter henne.
Kan man göra det när man är 40 plus? Längta ihjäl sig efter en kompis alltså.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
15 kommentarer:
Japp det får man!
Och tror nog hon längtar lika mycket efter dig...och att du ringde just då gav nog henne ett gjädjeskutt i hjärtat just när hon behövde det.
Det är inte hur mycket man hör av sig utan NÄR man hör av sig som spelar roll :)
Självklart!
klart man kan ♥
Jag har aldrig varit 40+ så jag har ingen aning, men om jag inte kan längta ihjäl mig efter mina vänner då... Ja, vad ska jag då ha dem till?
En sund längtan =)
Absolut! Jag för inre samtal med min gamla bästis som fö också valt att fokusera mkt på jobb. Så vi pratad vid i mitt inre iallafall. Åldersgrej? Förmodligen. Eller en räddningsplanka när livet känns jobbigt.Eller så är jag bara helt jävla psycho..?
Vad mysigt! Hon blev säkert varm ända in i hjärteroten.
Klart man får! Jag längtar oxå ihjäl mig efter min bästis ibland... och min finns i Sverige och jag i Bryssel...
de samtal som sker sådär mittitnatta eller tidi morgon/sen kväll- typ när man inte anar det, det är de som är det bästa.
då vet man att den andra"bara var tvungen att ringa".
o de e skön känsla.
Nä.
I alla fall inte om de ringer klockan sex. Det är ju hela femton minuter innan man behöver vakna. Femton! Ungefär en tredjedels natt!
Man kan nog längta ihjäl sig.
MEN om man vill fortsätta vara kompis med mig så ringer man INTE så dags! Halv nio allra allra tidigast.
(Sån tur att det inte var mig Mona ringde.)
När man är 40 kan man göra precis som man vill!
Man blir aldrig för vuxen för att längta ihjäl sig efter sin bästis!
Det gör jag med. :-)
Jupps de kan man.
ja, det blir man aldrig för gammal för!!
Skicka en kommentar