På juldagen gjorde maken en Janssons frestelse till sina släktingar.
Eller, han gjorde två stycken.
Det blev en hel del över, och jag sa att vi skulle slänga det eftersom det inte skulle få plats i kylskåpet.
Min make är en bonnläpp.
Nu pratar jag inte från nån stor byhåla som Karlskoga (blink, blink Jupp & Rijo), näe, jag pratar typ 100 hushåll. Samtliga hus byggda runt bykyrkan, så man kunde stå vid grinden och spotta in på kyrkogården. Typ.
Min man har finska anlag. 50%.
Och nu vet jag inte riktigt hur mycket byhålan och de finska anlagen spelar in, och huruvida man inte hade kylskåp där, när han växte upp, men jag har aldrig fått honom att fatta att mat MÅSTE in i kylskåpet. Att man inte kan låta något stå över natten. Men på något sätt så måste dessa faktorer ha spelat in.
Vi har varit tillsammans i många år. Och jag har lärt mig att sluta att tjata. Och i stället tänka att, one day, one day så kommer han nog att lära sig.
Så den här jävla Janssonen stod på köksön i flera dagar. Jag stirrade varje dag på den, men tänkte att; nä, han får väl ha den där om han nu inte vill lyssna.
Den 5:e dagen åt han Jansson till middag.
Sedan dess har han haft enorma kramper i magen. Idag var det så illa att jag för en stund trodde det var blindtarmen.
Men så kommer min mamma förbi. Och börjar luska. Och det resulterar i att han förmodligen åkt på några riktiga baskelusker från Janssonen.
Så just nu ligger han med magen mot vårt värmeslingade badrumsgolv och kvider av smärtor. Fast kanske mest för att det på inrådan inhandlats laxermedel. En tub som skall föras upp i lilla anus rektus.
Och eftersom han lider av allmän mans-anus-fobi så är han inte så jävla imponerad, och undrar hur han ska välja mellan pest och kolera.
Själv kan jag konstatera att det tog 10 år innan han fattade att man inte låter maten stå ute.
Sent ska syndaren vakna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
27 kommentarer:
men fy Mona va du är hemskt! du kunde väl stoppat han när han började äta??
Det som inte dörar, härdar. Det är rätt Mona!! ;)
Sådär, ja! Nu står det 2-0 till dig! ...Lämna inte maten framme och kör försiktigt, när ska han lyssna?
Stackars make.
Som min mormor alltid sa: somliga straffar Gud genast =)
Eller snarare: snålheten bedrar visheten.
Monica: du får fan sluta och tycka synd om honom! Jag har tjatat hål i huvudet på honom om det här. I 10 år har jag sagt att allt MÅSTE in i kylen men nä: "vadå, en dag mer eller mindre spelar väl ingen roll."
Och det har hänt förut också. Att han ätit typ två dagar gammal mat. Men eftersom han tycker att jag är en gnällhagga, så har jag slutat att bry mig.
Men så ligger han där nu i fruktansvärda smärtor. För det var ju inte precis en, eller två ansjovisar i den där. Vi pratar ett par burkar!
Och eftersom sältan i den tog bort den äckliga smaken, så kände han ingenting när han åt den STORA portionen...
*flåt* ;(
Har du informerat honom än att även denna historia redan kommit ut på din blogg? Eller tänkte du vänta tills han mår bättre och sänka honom en gång till?? :)
Din blogg är bäst!!
ninaerica
.. Praktiska jag tänker att ni kanske borde ta honom till sjukhus för att ta bakterieprover.. 5 dagars matförgiftning verkar inte helt ok.. gott nytt år btw!
Pangis: Gott nytt själv! Jag har sagt att vi måste åka in, men han tvärvägrar..."jävle sosseakut: man får ändå vänta 14 timmar bara för att bli ombedd att ta en alvedon." Så nej, det går inte.
NinaErica:Tack! Och ja, det har jag: han tog ett bad, och mådde okey för 5 minuter. På väg ner så sa jag att jag skulle skriva ett inlägg. Han log lite och sa: "du är inte så snäll".
Nä. Det är jag inte.
Men glöm icke att han var nummer 1 i kön på alla som bad mig fortsätta blogga!
Du gjorde helt rätt, Mona!!
Vissa kan inte lära av andras misstag utan måste göra dem själva!
Ska bli intressant att höra vad som händer i framtiden.. ibland har de ju rätt kort minne! ;o)
hohoho förlåt mig ????? eller ´är jAG HÄNGD NU ´;(
Käraste LivräddiNacka: du är förlåten!
Det är väl inte botulinförgiftning för då dör han!
mvh R
Mona: Skönt att veta att vår "lilla" stad är "något" större än makens hemby. Vi har ju iallafall fler än EN kyrka, wahaha!!!
Men kraken, kolla så han inte döööör.
Kommer han någonsin äta Jansson igen! Det här låter allvarligt....
Vet en i Monas hushåll som inte kommer att äta rester på ett tag...
Tack för asgarvet! :)
Åhh, herre gud! Ibland är det bara den hårda och smärtsamma vägen som gäller :D
Undrar hur min pojke som har 100% finska gener i sig kommer fungera i vardagen... Kommer han bli värre tro??
tack va skönt blev lite orolig där på ríktigt fAKTISKT-!!
Han verkar litet envis, karl'n din.
Tror du han lärt sig nu? Eller kommer han äta 5 dgr gammal Jansson som förvarats i rumsvärme igen?
God fortsättning!
/Annette
Ring till privatakuten i Solna så slipper han sosseakuten ;). Han får en tid o kan åka in o slipper vänta.
De är toppen!!
http://www.capioaxessakuten.se/Solna/
Stor kram till er alla
Och varför har inte du varit inne tidigare och tipsat?!! Du menar på allvar att du har ett liv utanför bloggen?!
Allvarligt; tack! Har det inte gått över i morgon, så åker vi dit.
Kram på dig.
*gapskrattar*
Du är bara allra bäst, vännen!!
Men hur konstigt det än låter så hittar jag på lite annat ;).
Stor kram
FEM dagar på köksön! Hjälp!!! Ja, detta var en lektion som heter duga ...
Hahaha! "Man lär sig den hårda vägen" - eller?
Skicka en kommentar