Vidga vyerna lite och en gammal stripp

Trots att jag är en tvättäkta stockholmare, till och med söderböna, så har jag aldrig någonsin handlat på Hötorget, men när jag nyligen fick tips om att mina absoluta favoritblommor, liljor, i princip är gratis där så vaknade SnikStina. I synnerhet då dessa kostar skjortan på Sveriges dyraste ICA, som självklart ligger här i finhooden.

Idag var jag i närheten och man kan säga att det är...hmm..en upplevelse att gå på Hötorget. I varje stånd stod det snubbar och ropade (hur lät det där då!) om att man skulle komma och handla. Det var specialpris på allt. Sa dom. Jag fick en sån där äcklig jag-har-varit-här-förut-feeling när jag snirklade runt till den specifika blomsterförsäljaren som jag blivit tipsad om. Han skulle stå i ett stånd (vad faaan är det med det där ordet) mitt emot entrén till PUB, varuhuset ni vet. Plötsligt kastades jag tillbaka en miljon år i tiden.

Jag var 16-17 år och mannekängade då och då för att få in lite extrastålingar. Det var ju innan gravitationen gjorde entré och allt satt där det skulle på kroppen. Man var helt enkelt en toppenpingla.

Så pass snygg att jag fick ett modelluppdrag på PUB. Jag skulle visa baddräkter och bikinis vid nåt tillfälle. Ni som känner till PUB ska veta att det såg lite annorlunda ut på den tiden. Där det idag är en massa rulltrappor, där fanns på den tiden en balustrad av nåt slag. En smal scen från ena sidan till den andra, och stod man på den så såg man alltså rakt fram mot utgången.

Nåväl. Den våren lanserades även så kallade kangas, har jag för mig att det hette. Idag säger vi sarong. Visningarna var en gång i timmen, eller nåt, och det var snabba byten. Jag glider in på balustraden i en bikin med en sån där kangas, konfrenciären introducerar mig och samtidigt som hon pratar så agerar jag. I takt med hennes presentation så ska jag ta av mig kangasen...."och här kommer nu Mona att visa en bikini i bla bla bla".

Det var som sagt snabba bud bakom scenen. Så snabba att man kanske inte hade full koll på hakar och hyskor. Och packat med publik. Självklart. Så när jag, lite elegant, drar av mig kangasen så följer bikiniöverdelen med. Hej och jävla hå vad jag bara ville dö där och då.

Jag försöker vara iskall och snurrar runt, för att upptäcka att bakom mig, där det nu för tiden finns ett gäng rulltrappor, men då bara en enda, som var avstängd under visningen, for some jävla reason, där stod ett gäng andra människor och tittade. Jag böjer mig tjusigt ned och tar upp kangasen sarongen och döljer bopparna, sen går jag ut i takt med musiken. Och tvärdog.

En timme senare var det dags igen. Och av nån anledning så var det väldigt många manliga ansikten som jag kände igen från föregående visning. Som av nån anledning trodde att stripteasen ingick i uppvisningen. Äcklon. Tänkte jag då.

Idag vetefan om jag inte hade uppskattat det. Så här 30 år senare. Förvisso schyssta lökar, men med allt annat hängades till Södertälje. Man får ju liksom vara glad för den lilla uppmärksamhet man kan få.

Jaha, hur gick det här till nu då, jag skulle ju prata om blommor men kom helt av mig. Och nu fick jag bråttom. Ska in på lokal i stan. Amen hej då.