tisdag 11 november 2008

Vilda protester.

Talibanen ligger i vår gamla soffa och gråter krokodiltårar.

"Varför måste vi sälja soffan och fåtöljerna? Jag vill faktiskt ha kvar dom!"

"Mmm. Med tanke på att din pappa tror att vi kommer få typ en miljard för dom, så ska du nog se att vi får behålla dom..."

Maken och jag har en vild diskussion om prissättning kontra Blocket. Kan säga att han inte är inne där särskilt ofta. Hans gamla (givetvis finska!) skinnsoffor står på vårt ena lager. För att han vägrar går ned i pris.

Och det är två år sen de kom dit. (Nä, de har aldrig varit i mitt hus. De fick stå kvar i hans lägenhet..OCH marmorbordet..)

Så det ska bli intressant det här.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Men vad är det med barn?? Mina grinar för att vi ska sälja den ena bilen. Helt hysteriska bägge två, vet inte hur vi ska göra när vi väl har sålt iväg den.
Funderar på om jag ska säga att den är på semester och kommer tillbaka senare när den är utvilad eller nåt?

Lee

Anonym sa...

Jag tror att barn inte gillar förändringar. Det känner sig trygga med rutiner. Jag kom i håg när jag liten och min mamma klippte av sig sitt lååååånga hår. Jag storbölade i flera dagar....

Det gick knappast att klistra dit igen...

Har ni den gamla soffan kvar? Talibanen kan väl få ha fåtöljen på sitt rum

Anonym sa...

Precis! Jag känner igen det där, att barn inte gillar förändringar. Ena sonen blev förtvivlad över ommöblering i rummet!