onsdag 26 november 2008

2 lallare hos polisen

Ni som är med vet att en av våra butiker eldhärjades 2 gånger på en helg, i förra veckan.

Sista gången fick de tag i en kille, som befann sig utanför butiken.

Maken har därför haft en del kontakt med polisen.

Så när han beordrar mig att följa med till polisen för att träffa Bosse-utredare, så höjer jag inte på ögonbrynen.

Vi kliver rätt in i en polisfilm, det är bovar & banditer, poliser med pickadoller och en massa annat löst drivande folk på polisstationen. Som den fisförnäma förortsbrud jag är så sitter jag med mina brillianter och diamanter och bara gapar.

Sen kommer Bosse-utredare. Maken presenterar sig och jag sträcker sen fram labben och säger:"...och jag är frun i huset..."

Bosse-utredare tittar på mig och säger: "nämen, det går inte, det här är ett FÖRHÖR serru!"

Det hade maken inte förstått varför jag hann notera hans oro innan de försvinner iväg. Han hinner ge mig sin mobil och bilnycklarna. För några sekunder känns det som om vi nästa gång ses med en glasruta emellan. Det har jag ju minsann sett på film.

Kvar blir jag bland alla jävla förortsbanditer. Nää, det var inte "vår" polisstation. Låt oss säga att runt denna polisstation bor en hel del folk jag inte skulle vilja möta en mörk natt.

När 34 minuter har passerat så börjar jag bli bajsnödig. Vilket jag alltid blir när jag blir nervös. Vafan är det frågan om? Tror dom att det är VI som har tänt på?

När 50 minuter har gått så ringer jag kontoret och har panik. Saken blir inte bättre av att ena kollegan säger: "fan, tänk om han som tänt på säger att det är chefen som har beställt jobbet!"

Och hur motbevisar man i så fall något sånt? Och inte lär det hjälpa att säga att man minsann visst känner en Sääääpochääf, som kan intyga vilka utomordentligt tråkiga icke-brottslingar vi är. Nä, jag har ju fan sett hur det går till på Uppdrag Granskning.

Ja ni hör. Huvudet gick i 180.

1 timme och 1 minut senare, och mycket nära diarré, kommer maken. Det visar sig att polisen tar synnerligen allvarligt på detta då det dels klassas som mordbrand och dels för att ingenting blev stulet, och då är man angelägna om att få fram ett motiv.

Själv var jag helt slut och var tvungen att gå och lägga mig samtidigt som talibanen.

Efter att ha suttit på toa i 20 minuter.

14 kommentarer:

Dubbelörn sa...

Vilken skräckupplevelse... förstår din oroliga mage... Men som vanligt skriver du så jag inte kan låta bli att skratta ;).

Anonym sa...

Konstigt att de inte förhörde dig? Hade Kling & Klang läst din blogg så hade de säkert trott att du beställt jobbet som hämnd för fiskar, soffa och BMW. Allt för att maken inte skall jobba så hårt och vara mer hemma och kratta löv. ;)

MonasUniversum sa...

Och gissa vem jag sms:ade till när jag satt där!! Jag tänkte dra hela historien för dig då, men det skulle bli för många knapptryck...och jag var bajsnödig...och kunde inte gå på toa utifall att maken kommit ut. Jag hade ju båda hans telefon och bilnycklar...

MonasUniversum sa...

Mr Lee: Mmm, men då hade jag tagit den butik som jag verkligen hade tjänat på att göra nåt åt...inte nån sketen förortsbutik långtbortistan...

Anonym sa...

"förortsbutik långtbortistan". Ahhhh, den ligger norr om Solna! ;)

Anonym sa...

Hu, vilken upplevelse. Jag man har ju sett tusen gånger på tv hur det går till ...

Kan förstås ändå inte låta bli att skratta, men du vet ju att det är för att du skriver så underbart.

MonasUniversum sa...

Mmm, vad sägs om Upplands Väsby...

Anonym sa...

Det kallas väl inte för Lapplands Väsby för inte! ;)

Anonym sa...

hahaha.... dagens skratt! Du är fööör härlig Mona!

Suzie sa...

Lapplands Väsby är ju rena gräddhyllan jämfört med mitt arbetsområde... På DEN polisstationen skulle du få rännskita redan i entrén.

Du skriver för härligt....

MonasUniversum sa...

Suzie: ha ha, men vi var i Sollentuna...

MonasUniversum sa...

Jag är ouppfostrad; glömde säga tack Suzie!

Anonym sa...

Du har faktiskt rätt att följa med in på ett förhör. Bara att stå på sig lite mer. att du sen inte får säga nåt där inne är en annan sak ;)

Suzie sa...

Tänk att vi ska träffas på fredag Mona. Men även jag tycker att det är apläskigt att träffa nya människor jag inte känner. Så antingen är jag tyst som en mus eller pratar som tjatterhöna.
Nåväl... Sollentuna är väl lite värre än U-V MEN fortfarande inte i kalliber med mitt område. Du får reda på det på fredag.

See ya!!

P.S. Hoppas du vinner, hela familjen har röstat men de vet dom inte om ;-)