torsdag 5 maj 2011

När man skiter i det blå skåpet

Jag brukar inte outa personliga saker, alltså bortsett från mina bajshistorier och så, men sen forever så lider jag av ett stort problem. Jag har GRYMMA problem med att träffa nya människor. Tycker inte alls om det. Jag blir sjukt nervös och väldigt lös i magen under flera timmar. Om vi nu ska in på det ämnet. Och antingen är jag helt tyst, eller så pratar jag hål i huvudet på folk.

I morgon fredag så ska jag träffa 38 st andra bloggerskor för en middag i Gamla Stan. Flera av dem har jag g u d s k e l o v träffat, men merparten är okända. För att jag över huvud taget ska överleva nåt sånt här så måste jag hålla mig klistrad kring folk jag känner, och då snackar vi Universal-lims-klistrad. Typ.

Samtidigt så är det inget som syns på mig. Min nervositet alltså. Jag är en ypperlig skådespelerska.

Så i flera veckor har jag haft, ehh, magproblem. Jag har drömt mardrömmar. Jag har varit på väg att hoppa av. Och så vidare. För några år sen gick jag till och med i terapi under två år, för bland annat den här "åkomman".

Då fattar ni läget va? Jag har alltså svår ångest just nu. Men, min vilja är större, så jag kommer att ta mig igenom det.

Och nu kommer vi till det blå skåpet;

Igår kväll ringer den där krondåren i Uppsala ni vet; Linda med bloggen Nu när du finns. På lördag ska hon hålla ett föredrag på en Mammablogg-gala som går av stapeln i Solna. Bra så.

Eller inte.

För hon har blivit stensjuk. Vi pratar riktigt sjuk.

"..så jag tänkte att du kunde hoppa in för mig."

"Eru helt jävla galen?! Skulle inte tro det hörru!"

"Jomen allvarligt Mona, du måste hjälpa mig. Du MÅSTE. Jag har lovat, men jag mår skitdåligt, och jag kommer inte hinna bli frisk."

"Glöm det. Jag kan typ suga på dina tår varje dag, resten av året, men glöm att jag håller föredrag! Nej, nej, nej. Read my lips"

Så där höll vi på. 30 minuter senare hade hon fått mig att säga ja. Jag misstänker starkt att hon gått en säljkurs på Elektrolux, för jag fattar ingenting idag. Hon måste ha kört med nån telefonhypnos. I´m sure. Jag måste vara den dummaste människa i ett par skor, för hur kan man tacka ja till nåt sånt?!

Så idag har jag varit på toaletten trettio gånger. Mina arbetskamrater skrattar ihjäl sig. Tonåringen har lovat att följa med som stöd.

Jag har alltså tackat jag till att prata i 30 minuter. Är det nån som fattar hur LÄNGE 30 minuter är? Tonåringen garvar läppen av sig och tycker att jag ska prata långsamt. Jomenhej.

Ni fattar nog inte hur illa det är. När maken fyllde 40 och vi hade fest med våra VÄNNER, så var jag tvungen att supa mig redlös för att hålla tal. Jag visste nämligen att han förväntade sig det. Ett tal alltså. Och känner man mig så vet man att jag inte blir full. Jag är inte den typen. Hatar att tappa kontrollen, men 2 minuter innan talet så beställde jag in 5-6 snapsar. Det är för övrigt i särklass det äckligaste jag vet. Jag halsade dessa, tillsammans med några glas rödvin. Så by the time jag höll talet, så var jag helt väck. Alltså, ingen märkte något, för det syns nämlich inte på mig när jag är packad. De få gånger det händer. (Maken har t ex sett mig full 3 gånger under våra 15 år.)

I alla fall. Total black out under talet. Det första minnet efteråt är när jag ligger över restaurangens toalettstol och kräks ned hela toaletten; golv, väggar, handfat. Med rödfärgade spyor. Jag kunde inte ens gå utan bästa vännen och maken släpade ut mig till en taxi. Japp, jag var 41 när det hände. Jävligt moget. Jag var bakis i tre år efter det. Men, alla sa att talet var skitroligt, så jag antar att det var värt det.

Så ladies and gentlemen, hur ska jag göra? Supa mig snorfull? Och den ännu större frågan: VAD I HELVETE SKA JAG PRATA OM?

Åh vad jag önskar att ni vore där. Ni måste hjälpa mig. Ge mig ämnen.

Och skicka mig ett rep tack, jag tror det kommer behövas efteråt.

57 kommentarer:

Isa sa...

Att folk skrattar är ett säkert kort för att känna sig avslappnad så prova att berätta om livet med din make :D

Anonym sa...

prata om det här? ..hur det påverkar ditt liv, bloggningen, småbarntiden osv.

det blir både roligt och seriöst, perfekt kombo!

Anonym sa...

När jag läste ditt inlägg så ville jag genast ge dig en bamsekram och orden "Det kommer gå bra, jag lovar!" Vet så väl hur det är att vara nervös för att tala inför folk (fast på mig både syns och hörs det; röd i ansiktet, hjärtklappning och stupen snörps åt och ingen luft kommer). Men ingen kommer märka något på dig. Prata om livet som tonårsmamma och småbarnsmamma och deras skillnader. Gärna lite om maken också. Du är så himla rolig och det kommer gå bra!
Kram
Åsa

barbroandersen sa...

Är likadan. Skitnervös för att träffa nya människor, men hålla tal... jo det funkar. Då behöver man ju iaf inte småprata med folk.;)
Och jag är apnervös inför imorgon.
Och inför mitt nya jobb jag börjar den 1/6. Ny kommun, nya medarbetare efter 15 år i samma "fima" (läs kommun). *gulp*

Hockeysmurf sa...

Börja med att säga hur jävla nervös du är, skämta lite försiktigt om att bli lätt bajsnödig av tanken att prata inför en massa fantastiska människor.
Prata lite om hur mobbad du känner dig när din familj garvar åt dig just pga detta problem ;P
Förklara sen hur man kan få sin röv att se ut som en dunkudde utan dun och hur man kombinerar livet som mamma, fru, egen företagare och vän, samtidigt som man får en massa okända människor att garva läppen av sig när man råkar ut för dråpligheter som puckade lapplisor eller får psykbryt på DHL... ;)

Eller nåt sånt...

Du är världsbäst, det kommer gå skitbra! :)

(Pun intended) ;)

Anonym sa...

Berätta om Indienresan och om maken så är det hela över sen ;-)

Anonym sa...

Och Mona, den där barbroandersen som kommenterat ovan...det är jag Chrissan som skrev med min mammas inlogg....;)//Chrissan

Me and my dark secrets sa...

Jag tycker Hockeysmurf har en poäng här faktiskt! Kör på det och du, det kommer gå skitbra!

Dagar du inte visste fanns sa...

HAHAHA, Mona...tala om det du just skrev om. Det är skit kul, ångesten över att hålla tal, bajseriet i kombon och hennes sätt att övertala dig, och vips har det gått 30 min..

Stil & Profil sa...

Tror du inte att Christina kan hjälpa dig med råd och tips? Både när det gäller vad du ska tala om och hur du ska bära dig åt. Hon känner ju dig, och hon har hur mycket erfarenhet som helst av föreläsningar!

Mimmi (Mrs Lee) sa...

Prata om det du skrivit om. Många av de andra bloggarna är säkert i samma sits, de kan ju redigera och fundera innan de "säger något".
Berätta lite om att vara tonårsmamma och om hur det var när Talibanen var liten, vet att du har många roliga historier om det.
Det är säkert en del av dem som läser här också.

Z sa...

Eftersom det inte syns på dig att du varken är snorfull eller jättenervös behöver du väl heller inte va det? Låtsas att du är snorfull så kommer det gå galant!!!

Hanni P sa...

Jag vet precis hur du känner! Jag mådde illa i veckor när jag skulle hålla tal på min pojkväns disputationsfest. Åt inget på hela dagen och absolut inget under middagen och när jag hållit mitt tal och kom tillbaka till min plats var allt bortdukat och jag vrålhungrig. Men. Du behöver en inledning ( Linda har gått säljkurs på Electrolux för vem i all världen gör det här frivilligt med typ ingen varsel), tre Tydliga stories som länkar i varandra och en avslutning. Mammaskapet känns väl givet i sammanhanget? Din egen mammas uppfostran av dig och hur er relation utvecklades när dina barn kom kanske? Det måste ju inte vara roligt, det får ju gärna vara tankeväckande också! Om du har tillgång till power point så kan du ju med fördel visa lite bilder/foton tycker jag, det kan bli kul och så behöver du inte prata så mycket. Det var idéerna för dagen. Lycka till! Det kommer gå så bra så!

Angela sa...

Alltså, om du tänker dig att alla i publiken är nakna, så känns det inte så läskigt längre. Jag skojar inte. Och då kan du prata om vad f-n du vill!

Sus sa...

Men gud vad den dr barbro andersen tjatar överallt idag =)

Du. Får man komma till solna...?!

Du kommer att rocka. Prata om dig, maken och bajs. Och lite Sus.

Singelmamman sa...

Själv älskar jag att prata inför folk. Mitt tips är att prata om ngt du känner dig hemma med. Håller med ovanstående, men lägg mer fokus på mamma kontra företagsledare. Och krydda talet med hur du blev övertalad. Dessutom, om det inte syns på dig att du är nervös så kanske du kan fundera på vad det värsta är som kan hända. Det sägs att Margreth Thatcher var väldigt nervös första gången i internationella sammanhang, med bara gubbar. Men så tänkte hon att alla gubbar hade Musse Pigg kalsonger, och det gjorde att mötet blev mindre skrämmande.

Jag är säker på att du gör ett kanonframträdande. Ses i morgon.

Markattan sa...

Ta och läs det här inlägget högt som inledning.
Förvänta dig att uppdragsgivaren med säljutbildningen skriver något om sitt bloggande och högläs det.
Avsluta med något du själv tycker är briljant, något du skrivit alltså.

Markattan

Towe i Finland sa...

Jag är, helt ärligt, ledsen för att jag inte kan vara där och lyssna på dig!

personlighet sa...

Prata om något du känner dig säker på. I vilket område har du största självförtroendet? Vad tycker du själv att du är duktig på?

Och i värsta fall så kan man faktiskt köpa tal. Jag googlade nyss och hittade detta:

http://www.taltips.se/

Monica sa...

Tena blöjor mona;)

en annan sa...

Otroligt bra tips ovan - eftersom det inte syns på dig att du är nervös behöver du faktiskt inte vara det! :-) Plättlätt.

Lisbeth sa...

Synd om dig som känner så.
Det där med bloggarna o träffen ska väl gå bra. Ni har ju i alla fall något gemensamt:Bloggvärlden.
Surra runt om den så läser det sig
Sen det andra är ju värre.
Var det en mamma blogg träff?
Hade du inte en taliban hemma? eller har jag fattat fel.
Lite historier från den delen av ditt liv roar säkert mammorna
Lycka till

Jenny sa...

Om det vore jag skulle jag skriva ner stödord och presentera mig: "Hej jag heter Jenny och som ni vet skulle Linda ha varit här nu. Men hon är tyvärr sjuk och på nått sätt har hon lyckats övertala mig att gå med på det här. Och nu står jag här med fjärilar i magen.. inte för att jag är ny förälskad utan för att jag har varit himla nervös! Ni anar inte hur många gånger jag har sprungit på toan, sweet-lord-jesus va öm i röva jag är! Ungefär samma känsla som man hade när man skulle föda barn för första gången. Nervöst, smärtsamt, långt och utdraget..
-Det kändes verkligen som att skita ut en fotboll. Och man tror att man ska spricka i från naveln till bak på ryggen! Och typ dö. Och när allt är över så blir man så fruktansvärt öm i de nedre regionerna. Utslitet med andra ord."

Eller så tar man upp nått annat roligt inom familjen som andra kan känna igen sig i :).. det ju hänt en massa roliga händelser i ditt liv som du kan ta upp. Lycka till! Mvh//Jenny

Maria sa...

Du har fått en massa bra tips och ett riktigt kasst. Du ska INTE berätta hur nervös du är. Det är SÅ avtändande att få höra det som inledning. Är du en suverän skådis så finns det ingen anledning att få folk att tro annat. Du kommer kunna dupera även de som läst här.

En början som vrider till och ett slut som får folk att skratta hjärtligt, det är det viktigaste. Ett enkelt sätt att börja är en anekdot - det är ju som ett blogginlägg. Ta ditt favoritinlägg och brodera kring det. Sen fortsätter du med varför du bloggar och hur det påverkar dig. Och till slut klämmer du i med ett "inlägg" som slutar med ett stort gapskratt.

Du kommer inte se folket. Du kommer vara helt bländad av strålkastare. Och sen, när det är över, så kommer du vara så sjukt hög på dig själv att vi måste sätta snöre i fötterna på dig för att du inte ska sväva iväg.

Maria sa...

I know the feeling!!! Det är sjukt jobbigt.. jag reagerar på precis samma sätt som du, men är också envis som en åsna och tur är nog det.. Ge dig fan på att det ska gå, sup dig liiite under bordet innan det är dags och snacka sen om bloggen och ditt liv så kommer folk att älska dig! :)
Stor kram!

NinaPX sa...

Bara du, bara du Mona! Det där grejar du, ta ett par av dina roligaste inlägg och knyt ihop säcken på nåt sätt. I övrigt så förutsätter jag att vi får se röv-bh'n in action imorgon! ;-) Må gott!

Anonym sa...

Du kan väl spela in och lägga upp här på bloggen sen? ;)

Åsa sa...

först beklagar dua tt de fårs tå ut med dig istället. men att då det är mammor som bloggar så kvalar du in då du tryckt ut två stycken, sen berättar du om allt roligt som står här tillexempel när dottern hade kompisen översovandes... och så tar du upp all skit du fått tagit för att du kallar barnet talibanen. och hur mycket mer du vill vara som * istället för * men tycker att du glider på en bra medelväg osv osv sov

Åsa sa...

Berätta varför du började blogga. Berätta varför du fortsatt och om alla trevliga människor du träffat. Drar du en av dina talibanhistorier också så kommer alla garva. Visst fanns det en om glass i vita soffan & bajs på mattan, eller hur var det? Å lite tena skadar nog inte ;-)
Förresten, om du klistrar dig fast vid folk du känner imorgon så kan jag klistra fast mig vid dig va..?

Mammy sa...

Indienresan med Blondie ska du naturligtvis prata om!

Dubbelörn sa...

Jag kräks... av nervositet... För jag vet precis hur det känns!!

Och jag skulle ALDRIG någonsin låta mig intalas in i detta av någon Electroluxförsäljare el Bilkrängare. Inte av någon!!

MEN... jag ger dig mitt hela stöd... om det nu kan vara något. För en HEL HALVTIMME... FATTAR DU HUR LÅÅÅÅNGT DET ÄR....

Men lycka till bästaste Mona. Kommer hålla tummar o tår medan jag sitter på muggen... *skakar*

*GAPSKRATTAR*

Pussss

Anonym sa...

Du kan väl köra ett "genrep" imorgon kväll på bloggträffen?
Och hur länge kan en halvtimme vara för någon som pratar hål i huvudet på folk??? Alla skådisar är väl nervösa - det är nödvändigt för att presta det bästa. Go Girl Go!! Och jag känner ingeeen imorgon....

Anonym sa...

Apropå bajs...

Igår var jag och dottern på en lågprisbutik i metropolen Härnösand. När vi kom till kassan så kände jag plötsligt en tydlig och stark doft av bajs. Kommenterade detta högljutt.

Framför mig stod två asiatiska kvinnor och bakom en man ca 68 år.

Mannen bakom rörde sig och doften sköljde över mig igen och jag höll på att kräkas. Tog ett steg närmare kassan men bajsgubben gjorde detsamma.

Betalade med handen framför näsan och pep ut därifrån så fort jag bara kunde.

Satte oss i bilen och höll utkik, ville veta vad bajsmannen åkte i för bil.

Han kom ut och gick fram till en Mercedes kombi anno ca 95, vände sig om när han skulle lägga sina inköpta varor i baksätet och då skrek dottern rakt ut.

Gubbeländet hade två stora bruna fläckar bak på blåjeansen - tro fanken att han luktade bajs.

Han luktade som om du lagt en stor brun korv i varje byxficka och gått hemifrån sa jag när jag försökte förklara för sambon...

Slut på skitsnacket - du kommer klara ditt tal galant, du är ju du liksom :)

Tant_T

Anonym sa...

Apropå bajs...

Igår var jag och dottern på en lågprisbutik i metropolen Härnösand. När vi kom till kassan så kände jag plötsligt en tydlig och stark doft av bajs. Kommenterade detta högljutt.

Framför mig stod två asiatiska kvinnor och bakom en man ca 68 år.

Mannen bakom rörde sig och doften sköljde över mig igen och jag höll på att kräkas. Tog ett steg närmare kassan men bajsgubben gjorde detsamma.

Betalade med handen framför näsan och pep ut därifrån så fort jag bara kunde.

Satte oss i bilen och höll utkik, ville veta vad bajsmannen åkte i för bil.

Han kom ut och gick fram till en Mercedes kombi anno ca 95, vände sig om när han skulle lägga sina inköpta varor i baksätet och då skrek dottern rakt ut.

Gubbeländet hade två stora bruna fläckar bak på blåjeansen - tro fanken att han luktade bajs.

Han luktade som om du lagt en stor brun korv i varje byxficka och gått hemifrån sa jag när jag försökte förklara för sambon...

Slut på skitsnacket - du kommer klara ditt tal galant, du är ju du liksom :)

Tant_T

ingenblogg sa...

Du kan ju börja med att läsa upp ditt allra första inlägg. Sen kan du ägna resten av tiden till att förklara vad som hände.... Vad det var som gick fel liksom. Nu är vi många som är djävligt glada för att det inte riktigt blev som du tänkt dig.
När vi ses i morgon kan vi göra en 10-i-top lista över alla bra förslag du fått.

Anonym sa...

Kör på så gott det går! Öva inför bloggarna du ska träffa imorgon, kör en frågestund på slutet så fördriver du tiden!
När de 30-minutrarna gått så kommer du önskat att du fått mer tid ist!

Anne sa...

Å, vad roligt då kanske jag får träffa dig där. Jag ska nämligen dit och hålla i ett afropass med ett par andra tjejer.
Du grejar detta galant även om du är nervös. Nervositet i lagom mängd ger ju adrenalin påslag.
Det kommer gå jättebra :)
Kram

annika sa...

Vännerär bra - tja,kanske inte precisvaddu tycker om Linda just nu...Men du har ju minst en vän som är proffs på att prata inför publik,Tara-Christina,be henne om råd!Eller skicka dit henne så blir det inte så mycket bajslukt bland bloggmammorna, :D
Äsch,du klarar det - bättre än du tror, m a o ungefär lika bra som vi tror! Trevlig helg...!

Klankis sa...

Prata om Indien vetja! Ses imorrnkväll!

Gudrun sa...

Prata om hur lätt du har för att prata med folk via tangenter och hur svårt du tycker det är att prata med folk live! Det är väl så det är?

MonasUniversum sa...

Jag lusläser vartenda ord ni skriver. Tack!

Malde sa...

Jag har blivit övertalad att hålla utbildningsföreläsningar för länge sedan på ett tidigare jobb. Det blev tre, en för varje grupp på 25-35 personer. Ca 30-40 min per föreläsning.

Tappade ett kilo varje gång. Borde egentligen hålla ett i veckan, men jag känner mig skitnervös och tomatröd över hela kroppen. Mår illa gör jag också.

Tydligen syns det inte på mig heller, de tyckte att jag såg så proffsig och lugn ut. Det kände jag mig inte. Detta trots att jag visste att jag var den enda som kunde åmnet av alla på hela företaget, det största (och då enda) företaget i sitt gebit i Sverige.

Det kommer att gå skitbra. Kan tyvärr inte närvara, då jag ska heja fram en GBP-op kompis på ett halvmaraton.

Vi syns i morgon kväll!

Malde sa...

Och nej, av mig får du inget rep!

Lina sa...

Det kommer gå skitbra ska du se! ;) Jag ser otroligt mycket fram emot att träffa dig då jag följt din blogg asalänge! Om du blir lös i magen så lovar jag att du får låna mitt hotellrum!

Jag helt chockad när Linda mailade oss och sa att du skulle komma. Du är för fan min iiiidol!

Själv måste jag stå inför 200 bloggmammor och sponsorer och hålla tal. Känns inte heller allt för lockande. Jag hatar att synas kan jag tillägga! Antligen kommer jag vara blyg och tyst som en mus eller så får jag supa mig aspackad. ;)

Kram från Lina i mammabloggalan styrelse

Anonym sa...

Men Mona - VARFÖR bloggar du?
Jag brukar alltid försöka ta reda på motiveringen till olika saker i livet. VARFÖR är det bästa ordet som finns. Och säg mig sen ...varför??? Jag är grymt nyfiken på det. T.

Anonym sa...

Alltså just nu funderar jag ju på vem av er som egentligen är "Krondåren"... ;)

Men du, tänk dig alla i publiken med en konservburk under bröstet. Känns inte lika skrämmande nu va? :D

Och my-sweet-lord vad jag är avundsjuk på er bloggträff!!! Ska du till Limhamn/skåne i sommar får du banne mig ha en träff här nere också. Det har jag bestämt och ta för tusan med dig både Sus och Krondåren. Sus gillar ju södern, Köpenhamn är nära och Krondåren kan behöva lite egentid i den enda rätta studentstaden. Woha-ha-ha. ;)
-Stina

MonasUniversum sa...

T: svaret är enkelt: jag bloggar för att jag har ett jobb och en man som är mer krävande än de flesta förstår, så någonstans måste jag få "ventilera". Jag valde tidigt att försöka få det här till en "humorblogg", just för att få komma ifrån min vardag.

Och bloggträff i Limhamn? Well, why not. Dock lär inte Krondåren följa med,hon är för hemmakär. Sus däremot, henne kan man nog få med sig på vad som helst! Om Hjärtat får följa med!

MissC sa...

Du är ju bara för störtskön!!!!
Du har ju alla möjligheter att hitta ämnen efter fredagsdejten ;)

Ha så kul!

Tin@ sa...

Önskar att jag fick vara där och höra dig. Är det bara 2% så bra som din blogg så är du SAFE!.

Kan någon PLEASE spela in talet så vi som inte är närvarande får smaka på kakan.

Rijo sa...

Mona, det kommer gå fint. DU har talets gåva, humor, familj och en blogg. Du har ju ALLT som krävs för att din tid på 30 minuter inte kommer räcka till, se bar på din blogg!! Den är så full av ämnen så du kan välja o vraka. Jag älskar ju maken (näe inte så), tonåringens bravader, dina bajshistorier, Indien med väninnan, alla andra idioter i trafiken & Lilla Tallibanens påhitt. Mona, du kan, du kan du kan!! kram kram och jag önskar verkligen jag fick vara där =)

Monika sa...

Well, jag förstår din nervositet, jag är ungefär likadan. Fast på mig syns det nog tyvärr.
Behöver du någon att prata hål i huvudet på ikväll så pick me! Då kanske det inte märks hur sjukt blyg jag blir vid såna här tillfällen; då kan jag sitta där med min tunghäfta medan du pratar för båda. Perfekt ju ;)
Hade gärna stöttat dig imorgon, men då är jag upptagen med att själv stå på scen (och jag är lika jävla skitnödigt nervös för det, fast DET märks inte av nån underlig anledning?!) och sjunga.
Nåja, vi ses ikväll! Och det ska bli jättekul!

Anonym sa...

Linda skrev att vi skulle ge dig kärlek så här kommer en massa kärlek till dig. Det kommer att gå suveränt.

//Katarina

Maria G sa...

Det kommer att gå jättebra om du bara pratar som du skriver i bloggen! Succé!

Styrka!
Maria G

Tanja sa...

Mona, ingen är som du så föreläsningen kommer ägas av dig!

Önskar jag kunde få vara med... Du grejar det här plättlätt. Rapp, härlig och bjuder på dig själv i bloggen som är så självklar att läsa varje dag för annars dör jag...

Tror på dig stenhårt!! Kram

Andrea sa...

Det kommer bli jättebra, vi mammabloggare bits faktiskt inte... så hårt ;)

Anonym sa...

Du faar goera som min son paa lucia. Dra ner tomte moessan oever oegonen saa att han inte ser hur maanga maenniskor det aer. Funkade SUPER! :)

Anonym sa...

Hej
Kom ihåg att msk:or som lyssnar intensivt ser oftast uttråkade ut, ngt med att avslappnade ansikten ser ut så. Mao bli inte stressad utan se det som positivt tecken. Msk:or som tittar åt ena hållet kan ha dålig hörsel och vänder sitt bästa öra mot talaren. Jag är helt övertygad om att det kommer gå jättebra! Ett säkert uppträdande döljer oceaner av okunskap/osäkerhet och det kommer du klara galant och få stående ovationer. Kram