Jag inleder veckan med sedvanlig träning på St Görans sjukhus. (Vi som är GPB-opererade där har förmånen att få träna där under några månader.)
Ni som nån gång har sett tv-programmet Biggest Loser, vet att det finns en kvinnlig tränare där som är allt annat än en walk in the park. Jag kan säga att vår sjukgymnast har vissa likheter. Om än i en mycket trevligare upplaga. Men stenhård. Dessutom vet jag att hon gillar det där programmet..och det gör knappast saken lättare för oss stackars, stackars människor som är där, hehe.
Dessutom försöker de få i oss att det är lättgympa vi går på. Vad sägs om innebandy förra veckan. Eller yoga och styrketräning. You name it, we have done it.
Och kolla här hur hård hon är! På normala gym har man step up-brädor, men icke här, för här är det inte tu tal om pensionärsträning, här använder man gymmets massagebänkar som step up. Höjd typ 60 cm. Och har man inte koll på var man sätter fötterna, så trampar man snett på bänkjäveln, ramlar baklänges rakt ned på golvet med glasögon som flyger iväg, och stukar foten.
Det är ju det jag alltid har sagt; fysisk träning är livsfarligt!
(Fast å andra sidan skulle jag aldrig gå kvar om inte hon tränade oss. Tuffa kärringar måste ha tuffa brudar.)
Ujuj vad jag kommer få sota för det här inlägget på torsdagsträningen.
5 kommentarer:
Hoppas du kryar på foten snabbt så den hinner läka till nästa pass! :)
Ah, en Jillian II. Hon är cool! Som du säger, det behövs nog. Inte läge att säga till henne att man inte har lust/orkar/lägger av!
Men Mona, din tunnis ... vad jag saknar att träna med er !! Kan du inte fråga DEN BÄSTA men HÅRDA tränaren om jag kan få börja igen ...jag kan lämna muta, vet iofs inte vad hon gillar ...UH ...Jag saknar ER !!
Jag träffade nog en av de grymma tränarna igår tror jag på infomötet om GBP. Hon andades något om innebandy och hela rummet bleknade...
Chrissan: Foten är okey, gör ont när jag böjer den inåt, men jag lär kunna träna på torsdag!
Mimmi: Exakt!
Sussie: Kärring! Du skulle ha varit med. Ina gick upp på bänken intill. Du vet, längst nere vid fönstren. Det var inte långt ifrån att jag gjorde en saltormortal. Det måste ha sett jävligt roligt ut. Jag ska smöra med henne på torsdag!
Anonym: Åh vad kul! Hoppas att du går hela vägen, och i så fall måste du träna. Vi har JÄTTEKUL!
Skicka en kommentar