Jag är ju gift med min chef.
På gott och ont.
Mest ont.
I alla år så har han alltid rådfrågat mig när han ska göra business.
I alla år så har han svarat mig att jag är en negativ motvallskärring.
Alla gånger så har samtliga bissnissgrejer jag avrått honom ifrån, gått åt skogen.
Och jag orkar inte ens säga "vad var det jag sa".
För en stund sen ringer han hem och presenterar ett förslag.
Själva idén är bra, men det finns ett par hakar.
Som jag givetvis påtalar.
Ändå så är det som om han inte lyssnar på vad jag säger, för han babblar på. Jag är liksom nån sorts automatisk telefonsvarare, och han har behov av att verbalisera sina idéer.
Så jag har bestämt mig för att nästa gång vidarekoppla hans samtal till Fröken Ur.
Och jag är 100% övertygad om att han inte skulle märka det.
Jag ska fan prova.
tisdag 21 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Yes, gör det! Och – återkom med rapport! Inga fler neverending cliffhangers ...
Eller ännu enklare, lägg bara luren på bordet o låt honom dra ramsan ;).
han lyssnar nog det tar bara lite extra tid för han;)
Hahaha....det låter precis som min gubbe. Dessutom så ringer min HEEELA tiden. Idag är han ledig och jag har butiken själv. Jag ljuger inte när jag säger att han ringt MINST 20 ggr under dagen!
Och käften går i 180!
Ullis
Hahha... Jag tycker ni verkar ha det finfint.. Mitt ex kom bara till mig när stålarna var slut!?!? Så jag kunde fixa nya!
Pok
Mallapantbanksbralla
Skicka en kommentar